Lars Rasch och Annie Wårhem vände sig till biskop Martin Modéus. I ett långt brev återger de sin uppfattning om tillsättandet av kyrkoråd.
Det har gått mer än sju månader sedan kyrkovalet i Åtvids församling. Men valet och det som skedde efteråt skaver fortfarande för Annie Wårhem, 49 år och hennes pappa Lars Rasch, 75 år.
Båda ställde upp i kyrkovalet för Kyrklig samverkan Åtvids församling– den nomineringsgrupp som tog hem en stor valseger och fick 23 av 25 ordinarie platser i kyrkofullmäktige.
Annie Wårhem gjorde också en slags valseger. Hon fick drygt 50 personkryss och klättrade från nionde till andra plats på valsedeln, efter ettan på listan, Rolf Wilhelmsson.
– Det blev besvärligt att jag fick så mycket personkryss, säger Annie Wårhem och serverar kaffe hemma i villan i Åtvidaberg.
På soffbordet ligger en bunt med papper och korrespondens efter att det nyvalda kyrkofullmäktige i december förra året valde kyrkoråd. Ett är undertecknat biskop Martin Modéus. Det inleds med: "Tack för ert brev, som jag har läst med sorg".
Vi backar tillbaka till slutet av 2021. Stärkt av personkryssen ville Annie Wårhem ta plats i kyrkorådet, församlingens styrelse och motsvarighet till kommunens kommunstyrelse.
– Det skulle bli intressant att sitta i kyrkofullmäktige, men jag ville också få plats i kyrkorådet och något utskott. Jag är förhållandevis ung och det skulle innebära en föryngring. Jag ville bidra, säger hon och tillägger att hon är engagerad i föreningsliv, men också driver en begravningsbyrå och är aktiv inom Företagarna i Åtvidaberg.
Annie Wårhem ser inte själv att hon skulle blanda samman sin yrkesroll som företagare och begravningsentreprenör med ett uppdrag i kyrkorådet. "Jag ville bidra i kyrkorådet med mina kunskaper och stå för föryngring", säger hon.
Både Annie Wårhem och Lars Rasch anmälde intresse för kyrkorådet, men fick svar från valberedningen att det inte var aktuellt.
Annie Wårhem stannar upp och bläddrar i pappersbunten. Hela förloppet finns beskrivet i ett långt brev till biskop Martin Modéus.
I brevet beskriver Annie Wårhem att hon som begravningsentreprenör med företag på orten ska ha ansetts vara jävig och enligt kyrkoherde Kirsten Alm vara svår att samarbeta med och därmed inte vara lämplig för en plats i kyrkorådet.
Hon beskriver telefonsamtal med valberedningen och senare med kyrkoherde Kirsten Alm. Annie Wårhem riktar personliga anklagelser mot kyrkoherden för att ha styrt valberedningen för att få in "ja-sägare" i kyrkorådet.
Uppgifter om vem som sagt vad går isär. Påståenden och anklagelser bemöts med eftertanke när vi söker Kristina Andersson som satt i valberedningen. Men först av allt säger Kristina Andersson:
– Det var en himla jobbig tid. En svår situation.
Hon är eftertänksam när hon återger valberedningens arbete.
– Det är jättetråkigt att behöva säga detta, men det är inte en smärtfri relation mellan Wårhems begravningsbyrå och församlingens personal. Det finns en arbetsmiljöproblematik. Det uppstår skav och det är inte bara mellan Annie Wårhem och kyrkoherden, utan också med annan personal i församlingen.
Vad handlar det om?
– Att församlingen och begravningsbyrån måste ha hänsyn till de riktlinjer som finns för begravningsverksamheten. Vi har en plan för att det ska funka med präster, kantorer, annan personal och lokaler. Samtidigt förstår jag att sorgehus kan ha andra önskemål.
Det framkommer i samtal med både Annie Wårhem och kyrkoherden Kirsten Alm att diskussioner slutat i oenighet.
Det handlar om begravningar, om tider och lokaler, där kyrkoherden hållit sig till ordinarie fastslaget schema och hänvisat till personalens arbetsmiljö och arbetstider, trots önskemål från begravningsbyrån om flexiblare lösningar utifrån anhörigas önskemål.
– Det finns en intressekonflikt, mellan Annie Wårhem som företagare och oss om organisation, säger Kirsten Alm och hävdar att det är just ordet intressekonflikt och inte jäv, som nämnts i samtal med valberedningen.
Kyrkoherde Kirsten Alm beskylls i ett brev från Annie Wårhem och Lars Rasch till biskop Martin Modéus för att ha styrt valberedningen. Hon markerar skarpt: "Det påståendet är oförskämt."
Kirsten Alm markerar tydligt att hon inte styrt valberedningen. Hon har påpekat intressekonflikten och utöver det att kyrkorådet behöver en ordförande som har tid för uppdraget.
– Jag har inte blandat mig i vem som ska sitta i rådet. Det påståendet är oförskämt.
Inför kyrkofullmäktiges möte i december, där kyrkorådet skulle väljas erbjöd valberedningen Annie Wårhem en ersättarplats i kyrkorådet. Annie Wårhem tackade nej.
– Skulle jag ingå så skulle det vara på ordinarie plats, säger hon.
Efter kyrkofullmäktiges möte reagerar Annie Wårhem och Lars Rasch på att hela valberedningen väljs in i kyrkorådet. Och att kyrkofullmäktiges vice ordförande Ulf Axelsson väljs till ordförande i kyrkorådet, och därmed hamnar i ett omöjligt läge att ge sig själv ansvarsfrihet för arbetet i kyrkorådet. Det framförs också till biskopen.
Det är Rolf Wilhelmsson som håller i ordförandeklubban i kyrkofullmäktige. Han har 40 år av politisk erfarenhet, från både kommun och landsting, och senare inom kyrkopolitiken.
Kryssen har bara betydelse om någon står långt ner på en lista och blir uppflyttad till valbar plats, säger Rolf Wilhelmsson, ordförande i kyrkofullmäktie.
Han klubbar igenom valberedningens förslag.
– Det fanns inga andra förslag. Det var formellt rätt, säger Rolf Wilhelmsson och understryker att ingen under sammanträdet föreslog någon annan till kyrkorådet.
Men hör det inte till ovanligheterna att en hel valberedning föreslår sig själv till poster? Och att en vice ordförande i kyrkofullmäktige väljs till ordförande i kyrkorådet?
– Det är inte så konstigt. Vi har tio till tolv duktiga, aktiva kyrkopolitiker. Det är en liten skara och det finns inte obegränsat med namn. Jag ser inga problem med det. Vice ordföranden lämnade senare sin plats i fullmäktige.
Kirsten Alm har som kyrkoherde inte ansvar för valberedningen, det är kyrkofullmäktige som tillsätter den. Ändå säger hon i efterhand att det var olyckligt att aktiva och erfarna kyrkopolitiker, som skulle kunna komma att ta plats i kyrkorådet, ingick i valberedningen.
– Kyrklig samverkan borde ha tänkt till kring det innan valberedningen tillsattes, säger hon.
Lars Rasch lämnade sitt uppdrag som ansvarig för församlingens bärarlag vid begravningar, efter att dottern Annie Wårhem inte fått plats i kyrkorådet.
Annie Wårhem fortsätter bläddra i sina papper. Hon framförde sin kritik mot valberedningen i skrivelsen till biskopen.
Biskopen i sin tur sköt frågor om den formella hanteringen vidare till stiftsjurist Elin Hjulström.
– Det gjordes inga formella fel och inget som var kyrkoordningsstridigt, säger Elin Hjulström.
Däremot påpekar hon att det var både olämpligt och ovanligt att en vice ordförande tog posten som ordförande i kyrkorådet. Dessutom att det var olämpligt att valberedningen om fyra personer föreslog sig själva till kyrkorådet.
– I vissa aspekter har det inte varit klockrent, säger Elin Hjulström och slår även fast att det inte finns något hinder i kyrkoordningen för en begravningsentreprenör att väljas till ett kyrkoråd samt att det är upp till de folkvalda att hantera frågan om personkryssen.
Annie Wårhem känner sig stärkt av svaren. Men hon är inte nöjd och återkommer till personkryssen.
– De fick ingen betydelse, säger hon besviket.
Men spelar personkryssen någon roll för vilka politiska uppdrag någon ska få? Ska kryssen per automatik ge plats i kyrkorådet?
– Nej, kryssen har inte med det att göra. Det är klart att man noterar om någon får mycket kryss och att någon är populär. Men kryssen har bara betydelse om någon står långt ner på en lista och blir uppflyttad till valbar plats, svarar Rolf Wilhelmsson.
Lars Rasch håller inte med om det. Han har bittra erfarenheter från kommunpolitiken. I valet 1998 stod han för en skräll och fick över 30 procent av S-rösterna.
1998 fick Lars Rasch mer än 30 procent av personrösterna i kommunvalet för S i Åtvidaberg. Trots det petade partikamraterna honom från uppdrag. Han lämnade partiet och startade Kopparpartiet till nästa val. Det blev en storseger, som gav honom uppdraget kommunalråd.
– Jag fick inga uppdrag för det. Partikamrater vände på gatan när de såg mig.
S i Åtvidaberg splittrades. Lars Rasch och andra bildade Kopparpartiet och tog hem en valseger 2002, som gav Lars Rasch posten som kommunalråd.
– Jag förstår hur Annie känner sig. Det tar på en att få kryss, men inte få förtroendet för uppdrag.
Rolf Wilhelmsson talar av erfarenhet när han säger att personfrågor och konflikter kan uppstå, även i Svenska kyrkan.
– Det händer och det finns de som blir sura och skramlar om det, säger han.
Biskop Martin Modéus har en uppmaning till församlingar som hamnar i tvister: "Konflikter i församlingar behöver så långt som möjligt lösas genom samtal och ett gemensamt sökande efter goda lösningar".
Biskop Martin Modéus beklagar i sitt svar till Annie Wårhem att det "uppstått osämja i gruppen, och att ord står mot ord om bevekelsegrunderna för de beslut som fattats". Han skriver vidare: "Tillsättningsprocesser, inom förtroendevaldas led är tyvärr en delvis smärtsam process där olika infallsvinklar och synpunkter står emot varandra."
Biskopen tar inte ställning, utan skriver att han måste respektera de förtroendevaldas område och inte kan gå in och bedöma hur överväganden gjorts.
Redan i december, under kyrkofullmäktiges sammanträde uttalade Annie Wårhem att hon skulle lämna fullmäktige. Lars Rasch bestämde sig för detsamma.
Lars Rasch och Annie Wårhem är besvikna på turerna efter kyrkovalet. Nu har de båda undertecknat begäran om att få lämna kyrkofullmäktige.
Men först ville de båda kommunicera händelserna med biskopen och stiftet. Med svaren väljer de att skriva under begäran om entledigande under vår träff.
Rolf Wilhelmsson har tagit emot deras begäran. Han påpekar att kyrkofullmäktige inte haft någon dialog med stiftet om att turerna kring valet till kyrkorådet. Han upprepar att det formella gått rätt till.
– Men ärendet är jobbigt och det skadar församlingen, säger han och beskriver Åtvids församling som "väldigt välskött".
– Vi är inte så vana vid att det gnisslar.
Åtvids församling riskerar att skadas av konflikten med Annie Wårhem och Lars Rasch, menar Rolf Wilhemsson som beskriver församlingen som "väldigt välskött".
Händelserna kring valet får inga formella konsekvenser för Åtvids församling. Skiftväxlingen mellan stiftet och Annie Wårhem och Lars Rasch har inte delgetts varken kyrkoherden eller kyrkorådet och tas heller inte upp i domkapitlet.
Vi har varit i kontakt med biskop Martin Modéus skickar en kommentar genom stiftets presssekreterare Katarina Sandström Blyme: "Konflikter i församlingar behöver så långt som möjligt lösas genom samtal och ett gemensamt sökande efter goda lösningar".