Ponte är en av de sju shetlandsponnyerna på Hästlycka i Målbäck.
En vit häst travar taktfast i ridhuset i Målbäck. Inne i cafeterian, med utblick mot manegen sitter Helena Johansson tillsammans med sin syster Jessica Johansson.
De driver tillsammans H & J:s Hästlycka och har sedan 2019 sin verksamhet på en gård i Målbäck, knappa milen utanför Åtvidaberg. Här har de närmare 120 ridelever– nästan uteslutande tjejer– fördelat på fyra dagar per vecka, men också kringverksamhet; kvartsridning, läger, kurser i hoppning, dressyr, körning och käpphästhoppning samt inackorderingar och medryttare på de egna hästarna och ponnyerna.
I 15 år drev de Stall Vindåsen, alldeles utanför Åtvidaberg med lektionsverksamhet för barn på framförallt Shetlandsponnyer, en mindre ponnyras.
– Vi tillträdde arrende i Målbäck 2019 och startade om ridskolan här, säger Jessica Johansson.
– Sedan dess har vi sprungit. Bara haft en veckas semester per år, säger Helena Johansson för att beskriva tempot.
Båda har heltidsjobb utanför hästbranschen.
– När vi flyttade till Målbäck var tanken att vi skulle trappa ner ridskoleverksamheten något och ha mer inackorderingar, säger Jessica Johansson.
Jessica Johansson startade hobbyverksamhet med mindre ponnyer i Vindåsen redan 2007.
En anledning var kommunens försäljning av Vrånghult, där Åtvidabergs ridklubb tidigare drivit ridskola. 2018 sålde kommunen anläggningen till Stall Hästkullen AB med intentionen att det skulle drivas ridskola även efter försäljningen.
– Vi tänkte då att Hästkullen kunde ta fler av rideleverna, fortsätter Jessica Johansson.
Men så blev det inte. Reden hösten 2019 fick H&J:s Hästlycka förfrågningar från flera vuxna ridelever som inte fått behålla ridplats i Vrånghult.
Efter mindre än två år lade Hästkullen sedan ner hela ridskoleverksamheten.
– Hösten 2019 startade vi flera nya grupper. Vi hade inte haft hjärta att säga nej när vi fick frågor från de som ville fortsätta rida. Det blev en anstormning vi inte räknat med, säger Helena Johansson.
Kerstin Krystadius och Helena Johansson pratar länge i cafeterian i ridhuset i Målbäck. Att driva ridskola är tufft och tidskrävande.
Med fler elever och växande barn behövdes större ponnyer och hästar i verksamheten. Hittills har man löst det, bland annat genom att köpa in några större ponnyer, använda sina egna storhästar samt hyra in inackorderade hästar och ponnyer i verksamheten. Men nu tvingas Hästlycka att säga upp de allra yngsta eleverna från höstterminen. Skälet är att de yngsta rideleverna kräver mest hjälp och de minsta ponnyerna börjar nå pensionsålder.
– Det är jättetråkigt, men vi måste dra i handbromsen nu och också tänka på vår egen hälsa, säger Helena Johansson.
Närmare 50 barn har sagts upp. Anton Hemmingsson är en av de föräldrar som nyligen fått beskedet. Han beskriver sexåriga dottern Ellens reaktion:
– Hon blev jätteledsen. Hästarna är hennes liv. Hon vill gärna åka till Hästlycka även de dagar hon inte har lektion. Det är så mycket mer än en ridskola och ett stall. Det är en plats där man kan umgås, få gemenskap och ett ställe där tjejer kan fångas upp, säger han.
Vad gör ni nu?
– Vi ska försöka att ta oss till ridskolan i Överum. Det blir långa resor och långa dagar för mindre barnen. Jag förstår om alla inte har tid och råd med det. Vi kommer inte att kunna åka flera dagar i veckan, som nu. Det borde finnas något i närheten av Åtvidaberg, säger han.
Idag funderar systrarna Johansson, som är på gränsen till utmattning, över sitt beslut att utöka verksamheten 2019. Men också över vems ansvar det är att driva ridskola.
Syskonen Helena och Jessica Johansson klarade inte av att säga nej när förfrågningar om ridskoleplats ökade under 2019. De sa ja och utökade verksamheten. Nu bromsar de in.
– För ett år sedan kände vi oss skyldiga att driva ridskola, men vi har lyft det från våra axlar nu, säger de båda.
– Det viktiga är inte att det är vi som driver ridskolan, utan att det finns en ridskola utan prestationsinriktning och med bredd där man kan fånga upp tjejer som vill rida och som inte är intresserade av bollsporter, säger Helena Johansson och fortsätter:
– Ridningen är bara en liten del av en ridskola. Det är också som en liten fritidsgård, där man kan vara med kompisar, kanske läsa läxor. Det är en plats där man kan fånga upp unga tjejer. Det är samhällsnytta.
I föreningen Hästlycka i Målbäck handlar det inte bara om ridning. Eleverna jobbar även med värdegrunder och att alla ska känna sig trygga.
De har försökt minska trycket på verksamheten och sagt nej till nya elever, men också sedan 2021 att få hjälp av kommunen. Förra året startades föreningen Hästlycka, kopplad till verksamheten.
En av ridskolans elever, Kerstin Krystadius med lång erfarenhet inom ridsport och föreningsliv, bland annat i Östergötlands ridsportsförbund valdes till ordförande.
Kerstin Krystadius med lång erfarenhet av ridsport och föreningsliv är ordförande i föreningen Hästlycka som bildades förra året och som samma år fick kommunens pris "Årets förening".
Hon är med i cafeterian och förklarar att föreningen skulle göra det möjligt för kommunen att stötta verksamheten.
– En förening är grunden för att kommunen ska kunna ge bidrag och stöd, säger Kerstin Krystadius.
Utmaningarna är flera och de har listats i både dialog och i en skrivelse till kommunen:
Att driva ridskola är krävande. Hästlycka har bett om kommunens stöd, bland annat med att packa höpåsar till hästarna.
*Flertalet av Hästlyckas ponnyer är små (den minsta endast 76 cm i mankhöjd) och är i "pensionsålder". De kan bara bära de minsta eleverna och kan på grund av ålder inte användas fullt ut. Det är anledningen till att de yngsta eleverna sagts upp.
*Merparten av stallplatserna i Målbäck har inte tillräcklig takhöjd för större ponnyer eller stora hästar. Ett nytt stall med sex boxplatser med högre takhöjd behövs, men investeringen försvåras av att varken företaget eller föreningen äger anläggningen.
*Anläggningen och hästarna kräver arbetsinsatser som varken föreningen eller företaget mäktar med. Det gäller vaktmästeri, fritidsledare och enklare sysslor i ridhus och stall (här har föreningen haft hjälp av en av kommunens dagliga verksamheter).
*Hjälp i och runt hagarna med att ta bort sly och gräs. Även forsla bort sly som tas ner.
*Samarbete med ungdomsverksamheten 1357 önskas genom en fritidsledare, som en eftermiddag i veckan kan få långsiktig kontakt med ungdomarna i stallet.
* Ekonomiskt stöd för att kunna anställa personal och därmed utveckla ridskolan behövs.
Kommunalrådet Thomas Lidberg (S) besökte i januari Hästlycka, bland annat tillsammans med kommundirektören Robert Bredberg.
– Hästlyckan har haft en positiv ambition, men det blev övermäktigt. Jag förstår deras beslut att och jag förstår föräldrar och barn som är besvikna, säger Thomas Lidberg.
Både Lidberg och Bredberg beskriver båda situationen som mycket komplex.
– Vi håller på att utreda vilken typ av stöd som vi kan ge, säger Robert Bredberg och förklarar att förhållandet med en fastighetsägare, en förening och ett företag, komplicerar en lösning.
– Vi kan göra punktinsatser, men vi kan inte investera i någon annans anläggning. Vi kan bara stötta föreningen.
Uppdraget att utreda vidare ligger på Patrick Friberg, fritidsutvecklare i Åtvidabergs kommun.
– Vi måste se över det juridiska och se vad som är möjligt, säger han.
Han har haft dialog med föreningen sedan förra året.
– De har en jättefin verksamhet. Inbromsningen är olycklig, men jag förstår situationen. Ingen är nöjd med att man säger upp elever. Det är en svår sits för alla, en tråkig situation.
Kerstin Krystadius, Helena och Jessica Johansson hade önskat snabbare hantering från kommunen.
Takhöjden i det äldre stallet i Målbäck är inte tillräcklig för större ponnyer och hästar. Det begränsar verksamheten, påpekar Jessica Johansson och Kerstin Krystadius.
– Vi har velat ha besked för att komma framåt och för att kunna utveckla verksamheten för att få bättre förutsättningar för 2023, säger Helena Johansson.
Robert Bredberg kan inte svara på när kommunen kan ge besked till föreningen Hästlycka om åtgärdslistan:
– Vi måste göra en juridisk bedömning om var gränsdragningarna går. Därefter kan jag gå till politiken för att den ska kunna bedöma vad som är möjligt och rimligt.
Thomas Lidberg uppger att frågan lever, men att utredningen måste få ta tid för att besluten ska bli rätt.
Även oppositionsrådet Tommy Aarna (M) säger sig vilja stötta Hästlycka. Han har också besökt verksamheten.
– Vi måste försökta hitta en väg att lösa det med Hästlycka, men det är komplext, säger han och lägger till att ridsporten skiljer sig från andra sporter.
– Man kan inte bara stoppa in hästarna i garderoben ibland. Ridsport är mera krävande, men som kommun måste vi intressera oss för tjejer och deras aktiviteter också. Vi är inte jämlika idag.
Både kommunalrådet och oppositionsrådet företräder partier som 2018 sa ja till försäljningen av Vrånghult. Kommunen önskade, men ställde inga krav på garantier om att köparen skulle driva ridskola.
Idag är ingen av dem nöjd med att ridskolan i Vrånghult lades ner.
– Med facit i hand var ett en dålig affär, men lösningen är inte att fokusera på den. Att köra baklänges fungerar inte, säger Tommy Aarna.
Thomas Lidberg vill också titta framåt.
– Ambitionen nu är att göra vad som är rimligt och möjligt. Vi vill inte göra fel en gång till, säger han.
Om en förening inte mäktar med att driva ridskola, vems ansvar är det?
– Det krävs en förening. Kommunen kan inte driva ridskola, säger Thomas Lidberg.
Om kommunen inte kan investera i en anläggning som man inte äger själv, kan kommunen bygga en ny ridanläggning och arrendera ut till en förening?
– Nej, jag ser inte det. Det finns oändliga behov. Jag tänker på de som vill ha en simhall och något för motorsporten också. Kommunen har ekonomin att förhålla sig till.
Jessica Johansson med sin häst Bugatti som står uppstallad i logen som byggts om till stall med ett färre antal platser för stora hästar.
Jessica och Helena Johansson tänker kämpa vidare. Både föreningen och företaget betonar att verksamheten i Målbäck inte läggs ner. Lektionsverksamheten för ungdomar och vuxna fortsätter. Ambition är att utveckla verksamheten med god kvalité och att skapa långsiktiga samarbeten för att även i framtiden ha en ridskola.
– Vi kommer också att ha ströverksamheter för de minsta, som kvartsridning och kortare kurser anpassat efter våra minsta ponnyer och deras ålder, säger Helena Johansson.