Ladugården är byggd enligt högsta standard, både för djurvälfärd och personalens arbetsmiljö.
Beslutet om att bygga ny ladugård på Adelsnäs togs förra vintern.
– Det har gått otroligt snabbt. Vi började bygga i slutet av april, säger Jonas Nilsson där han står mitt i den 114 meter långa ladugården, en investering på över 20 miljoner kronor.
Från taket strömmar dagsljus ner över den långa mittgången. Limträbalkar går från golv till tak. Känslan av att befinna sig i en altargång i en katedral smyger på, men bryts av råmande.
De första korna har flyttat in under morgonen. Fler ska in under dagen. Sista gänget väntas om två veckor. Totalt finns plats för 304 dikor med kalvar.
Adelsnäs nya ladugård är 114 meter lång och 36 meter bred. Den har ritats av arkitekt Håkan Ekerå, som utöver funktionalitet och miljö för djur och personal, sett till att ladugården smälter in i den gamla gårdsbilden. Snickeridetaljerna är flera.
Ko 1799 har just kommit in i sin nya boning. Äter. Kollar. Råmar. I vår ska hon kalva och till sommarn väntar bete i eklandskapet.
– Vi har växlat inriktning. 2007 såldes de sista mjölkkorna. Sedan födde vi upp mjölkraskvigor åt andra. Med köpet av Röstens gård för fem år sedan har vi gått över till köttproduktion och samkör båda gårdarna.
På Adelsnäs finns en gammal ladugård, uppförd 1889. Den är vacker, byggd i sten med eget klocktorn, men sliten och begränsad funktionellt. Den nya beskriver Jonas Nilsson som ett lyxigt kohotell.
Jonas Nilsson, vd på Baroniet Adelswärd är glad att bygget av den över 4000 kvadratmeter stora ladugården nästintill hållit tidsplanen. Han framhåller insatserna från samtliga entreprenörer och personalen.
Han citerar arkitekten, Håkan Ekerå: "Om jag ska bli ko i mitt nästa liv, så är det i ladugården på Adelsnäs man ska bo under vintern och på sommaren få beta i ekhagarna. Man kan inte ha det bättre".
– Vi är otroligt stolta. Djurvälfärden blir på topp, men också personalens arbetsmiljö.
Vd Jonas Nilsson tillsammans med lantbrukspersonalen på Adelsnäs; Lena Schwarz, Jörgen Johansson, Micke Svensson, Leif Svensson (saknas gör Mikael Lundberg) och ägaren Gustaf Adelswärd är redo att ta den nya ladugården i drift.
Inflyttningsdagen firas med prinsesstårta i fikarummet. Jörgen Johansson, Lena Schwarz och Jonas Nilsson passar på mellan insläppen i den nya ladugården.
Bygget är en del i ett större vision för lantbruket, som rymmer både landskapsvård och köttproduktion, fortsatt under KRAV -certifiering.
– För att hålla eklandskapet runt Åtvidaberg öppet så måste vi öka djurantalet. Vi vill också producera högkvalitativt kött, det gäller nöt, men också lamm och olika vilt. På Villa Baro serverar vi eget kött.
Lantbruksarealen i egen drift har under senare år gått från 500- 600 hektar till 1200. Dels genom förvärvet av Rösten, men också genom gårdar under Baroniet där arrenden upphört och restaurering av betesmarker, bland annat vid Templet i Åtvidaberg och på Västerängen vid Adelsnäs.
Landskapsvårdare. Korna på Adelsnäs håller eklandskapet och markerna runt Åtvidaberg öppna. En del av dem betar sommartid på Rösten i Grebo.
Från ladugårdsplanen, mellan den gamla och nya ladugården, hörs traktorer. Kor som betat vid Slevringe står på djursläp för att lastas av.
De går sakta in i sin nya boning. Kolugnt, skulle man kunna säga. Några kliver upp i båsen. En ko stöter i en stor borste som roterar skönt mot pälsen. Andra tuggar ensilage.
Om sådär fyra månader väntas kalvar.
– Då är det BB-avdelning här, säger Jonas Nilsson.
Jonas Nilsson testar ko-kliaren. Den river skönt mot jackan.