Dilsa Demirbag-Sten är varken lång eller stor. Rösten är hes och lite sprucken när hon ber elever från Alléskolan att lyssna.
Det blir ändå knäpptyst i de gamla industrilokalerna bakom Mässen. Här sitter runt 150 elever, från sjuor till nior, som alla ingår i projekt Livsstil.
Författaren och samhällsdebattören Dilsa Demirbag-Sten är inbjuden av Åtvidabergs sparbank för att berätta om sin livsresa.
Den tar sin början i en bergsbygd i Turkiet. Den lilla flickan på bilden som visas på en vägg i lokalen äter bröd med familjen. Senare flyr pappan i jakt på frihet till Sverige, familjen kommer efter. Året är 1976 och flickan är sex år.
Det nya landet har rent vatten, frihet och jämlikhet. Magnifika möjligheter som den lilla Dilsa tar vara på och får hennes pappa att gjuta livstro, mod och självförtroende i sina barn.
– När min dröm var att bli politiker, då sa min pappa: ”Bli statsminister!”. Jag fick aldrig höra att jag inte kunde bli något, utan att jag kunde bli exakt det jag ville.
Hon talar personligt och snuddar det privata. Vid 14 år blir hon bortlovad, värjer sig och tar sin tillflykt till skolan. Litteraturen öppnar nya världar.
– Jag förstod att jag skulle få ett eget liv genom att studera. Om jag kom till universitetet skulle jag få jobb, kunna försörja mig och inte vara beroende av en man.
Trolovningen bröts. Studierna ledde till regeringskansliet, böcker, utmärkelser och sommarprat i radion. Idag leder Dilsa Demirbag-Sten Berättarministeriet, en stiftelse som bygger skrivarverkstäder för barn och unga.
Övertygelsen nitas fast hos eleverna. Bildligt genom en livslinje. Dilsa ritar på väggen. Studieår blir en liten bråkdel av ett helt liv.
– Studier är förarbetet för resten av era liv, manar Dilsa och sopar undan vardagsproblem och undanflykter.
– Ni har inget att skylla på. Ni lever i ett land som ger er alla möjligheter. Allt hänger på er själva.
Kanske är det ett hårt budskap? Eller inte? Elevernas applåder blir långa. Jasmin Gustafson och Elin Rennekamp i klass 7 A har sugit åt sig.
– Man får bita ihop. Studierna kommer göra vår framtid, säger Elin som vill bli advokat.
Jasmin som i framtiden vill jobba med barn med särskilda behov säger att skolan inte är hennes BFF (Best Friend Forever).
– Jag tycker inte det är så jättekul att plugga, men nu blir jag pepp. Det är bara att göra det!
Dilsa missar inte chansen att stötta. Hon gör en high five med tjejerna.