Rikard Spalle pekar ut det område med drygt 60-tal villor som misstänks ligga på förorenad mark.
Kommunens samhällsbyggnadschef Rikard Spalle är samlad. Beskedet om att ett 60-tal villor i Åtvidaberg troligen ligger på förorenad mark är tungt.
– Vi ser mycket allvarligt på det här, säger han.
Det handlar om området kring Göstas park med villor på Göstas väg, Garpavägen, Entitevägen, Basthagsvägen, Blåmesvägen, och Pilfinksvägen. Innan området bebyggdes fanns här en deponi.
– Mellan 1965 till slutet av 1970-talet körde kommunen schaktmassor dit. Det ligger sten, tegel, metall, trämaterial och asfalt där.
Först under 1970-talet sattes en bom upp. Dessförinnan kunde vem som helst ta sig in och lämna avfall i området, påpekar kommunens bygg- och miljöchef Johan Älvedal.
– Det kördes dit avfall i ganska hög utsträckning. Man visste inte bättre då, säger han.
"Man visste inte bättre då", säger kommunens bygg- och miljöchef Johan Älvedal om de 300 000 kubikmeter fyllnadsmassor och annat avfall som tippades vid Göstas park.
På en yta om 60 000 kvadratmeter bedöms 300 000 kubikmeter avfall ha dumpats. Deponin har varit känd och utpekad som ett av tolv upplag i Åtvidaberg med risk för föroreningar.
I samband med att kommunen ville sälja den numera nedlagda förskolan Göstas park skulle detaljplanen uppdateras. Med det följde provtagningar.
Resultatet är nedslående: halterna av kadmium, koppar, bly och PAH (ett samlingsnamn för en mängd olika polycykliska aromatiska kolväten, varav en grupp är cancerogena) överskrider riktvärden för känslig markanvändning, det vill säga i områden med bebyggelse.
Föroreningarnas farlighet bedöms som mycket hög. Föroreningsnivån likaså. Risken för spridning i mark och grundvatten bedöms som stora.
Vid den gamla förskolan Göstas park är marken konstaterat förorenad. Nu vill kommunen gå vidare med provtagning i villaträdgårdar, som också ligger på mark som mellan 1965 och slutet av 1970-talet användes som avfallsupplag.
Hela området med villabebyggelsen riskklassas nu som 2 på en skala, där 1 betyder mycket stor risk för människa och miljö och 4 betyder liten risk.
– Bedömningen är att det inte går att utesluta hälsopåverkan, säger Rikard Spalle och kopplar risken till odling och om man får i sig jord.
Kommunen har dialog med Arbets- och miljömedicin på Region Östergötland. Där svarar Ingela Helmfrid, biolog och toxikolog att de påträffade föroreningarna inte innebär någon akut hälsorisk för de boende.
– Man blir inte förgiftad direkt. Men med lång tids exponering kan högre halter av till exempel kadmium och bly vara en bidragande orsak till hälsoeffekter, som njurpåverkan och benskörhet. Barn kan påverkas med kognitiva förändringar.
Helmfrid påpekar att andra faktorer, som rökning, arbetsförhållanden – till exempel inom metallindustri också har betydelse.
– Kroppen hanterar och tolererar också olika mängder, säger hon.
Ska man låta bli att äta av grönsaker från området?
– Det ska inte vara farligt att äta någon gång ibland, men vi vet inte nivåerna idag. Om man har tillfört matjord eller odlar i upphöjda pallkragar, så ska det inte vara någon risk, säger Ingela Helmfrid.
Fastighetsägare till drygt 60 villor fick under måndagen information om situationen. Med det skickar kommunen också en förfrågan om att få göra provtagningar i villaträdgårdar.
– Vi vill ta prov i ett tiotal strategiskt utvalda trädgårdar, säger Rikard Spalle, som vill få svar på utbredningen av föroreningarna.
Villorna på Göstas väg byggdes på den gamla deponin.
Kommunen kommer även att stå för viss provtagning av rotfrukter och bladgrönsaker från området, för att få veta i vilken omfattning dessa tar upp föroreningar.
Vad händer om området behöver saneras?
– Jag vill inte spekulera om det innan vi vet omfattningen, säger Rikard Spalle men gör klart att kommunen har verksamhetsansvar för den deponi som funnits i området.