Vinterns första snö har påpassligt lagt sig som ett mjukt täcke över Gamla torget när Åtvidabergs kommun ska presentera årets december-satsning – den levande julkalendern.
Tidigare har Brukskultur Åtvidaberg hållit i arrangemanget. Premiäråret 2009 följdes av levande julkalendrar under åren 2012 och 2017.
– Nu tar kommunen över, säger Roy Andersson, som är kulturarvstrateg i kommunen.
Han jobbade tidigare i Brukskultur och kan konceptet, även om det varierat i utförande och form genom åren. Nu står han med skorna i snön vid den vänstra ingången till Mässen.
– I år startar alla lucköppningar här. Vi kommer att gå till olika platser i Kulturcentrum eller till aulan här i Mässen. Det kommer vara gångavstånd till allt och det blir inga långa promenader.
Roy Andersson håller i arrangemanget tillsammans med kommunens kulturutvecklare Maria Gullqvist. Nu kliver de uppför trappan till aulan i Mässen.
De är hemlighetsfulla om vad som kommer dölja sig bakom luckorna den 1-24 december, men bjuder på information om själva upplägget:
- Lucköppningar sker vardagar klockan 18.15, helger klockan 16. Undantag gäller för söndagen den 8 december, då är det öppning klockan 18.15 och på julafton sker öppningen klockan 11.
- Varje lucköppning tar ungefär en kvart.
- I samband med öppningen bjuder kommunen på pepparkakor och glögg.
– Tanken är att man enkelt ska kunna svepa förbi om man har tid, säger Roy Andersson.
– Det är fokus på det ska vara mysigt och skapa gemenskap. Något att mötas kring, säger Maria Gullqvist.
De har erbjudit flera personer och grupper att medverka. Luckorna fylldes snabbt. En lista på medverkande finns, men vilka dagar dessa framträder avslöjas inte.
– Det är gubevars en julkalender, skrattar Roy Andersson.
I startfältet finns flera lokala kulturaktörer; som Lilla Borken från Borkhult, Gitarrorkestern, Herr Kronos (historieguiden som gestaltas av Roy Andersson) och Bruksteatern. Här finns också en Mr X och en Joker, de mest hemliga av alla.
– Det är ett bra tillfälle att bjussa på sig själv, säger Maria Gullqvist som själv kommer gömma sig bakom en lucka.
Hon är inte van vid den rollen, men utmanar sig själv.
– Det är ett kort format, det ska vara lättsmält och opretentiöst. Det viktigaste är att det blir något att mötas kring, säger hon och funderar lite kring andra typer av kalendrar, fyllda med saker:
– En levande kalender är mer hållbar. Man skapar minnen samlas kring.