Skyddsjakt på hjort ger mat till äldre

I Åtvidaberg strövar vilda dovhjortar fritt. De ses i trädgårdar och parker, på kyrkogårdarna, på gator och torg.

Kanske ett pittoreskt inslag, men också något som kan bli ett problem.

– Det är unikt att det finns så mycket vilt i ett samhälle, men nu är det för mycket hjort, säger Sabine Andersson Olofsson stabschef på kommunens samhällsbyggnadsförvaltning. 

Hon har ansvar för kommunens vilt och strävar tillsammans med kommunjägare att genom skyddsjakt få ner antalet hjortar i Åtvidaberg och Grebo. 

– Det blir problem med hjortarna. Vi har flera rapporter om hjortar som är trafikskadade och som går på tre ben. 

Målet är att skjuta av 30 hjortar under säsongen. Hittills har ett 20-tal djur fällts. För första gången har kommunen nu gjort återtag och tagit tillbaka kött från det lokala slakteri dit de skjutna djuren förs.

Sabine Andersson Olovsson tar tillsammans med kommunens kostchef Jenny Pettersson avstamp i kommunens hållbarhetsprogram, där en av faktorerna är hållbar konsumtion och resursanvändning. 

– Vi får en hållbar näringskedja, säger Jenny Pettersson och radar upp korta transporter, inga mellanhänder, ett kött som är lokalt producerat och som inte krävt något annat foder än det tätorten har att erbjuda. 

– Det är hållbart på alla sätt och vis. 

Nyligen har kommunens centralkök på Alléskolan tagit emot kött från tre hjortar. Det är en ny köttråvara i köket, som ställer krav på kockarna. 

– Det är jättespännande, säger Gunilla Bäckström som tillsammans med sin kollega Mahmoud Kabab tagit sig an uppgiften att ta fram ett par rätter som ska serveras inom kommunens äldreomsorg, den 21 februari och därefter vara alternativ på matsedeln under en viltvecka i mars. 

– Vi har gjort viltgrytor och Wallenbergare, berättar Mahmoud Kabab och visar fina uppläggningar när kollegor och pressen bjuds in till provsmakning. 

Det både doftar och smakar gott när viltköttet fått koka länge och bli mört ihop med rödvin, grönsaker, fond och enbär. I Wallenbergarna har fläskfärs och havregryn blandats med viltfärs för att inte bli torra. Till dem serveras en väldoftande lingonsås.

– Det här blir verkligen en guldkant i tillvaron för de äldre, säger Jenny Pettersson.

Gunilla Bäckström och Mahmoud Kabab gillar att göra något extra i arbetet. 

– Man känner sig stolt då och det ger en fin känsla att se att de gamla är nöjda, säger Kabab.