Med 30 miljoner kronor, fördelat på tre år skulle Åtvidabergs kommun se till att landsbygden skulle få bredband. En projektplan lades under 2018 och pengarna avsattes i budgeten för de kommande åren.
– Det var en uppskattning av projektkostnaderna då, säger kommunalrådet Thomas Lidberg (S).
Men de 30 miljonerna räckte inte. Förra året stoppades hela bredbandsprojektet tvärt.
– Vi gjorde halt. Saker och ting var inte så enkla. Det var inte bara att gräva i sandjord. Det kom bergsklackar och nya sträckningar. Markägare sa nej till att låta oss gräva vissa sträckor. Man hade inte tagit höjd för det i planen, fortsätter Thomas Lidberg.
– Vi startade med en projektplan som inte var fullt gångbar. Den överensstämde inte med verkligheten.
I budgeten för 2022 sköt majoriteten till ytterligare 15 miljoner kronor för att fortsätta bredbandutbyggnaden.
Nu kommer svidande kritik från kommunens revisorer. I sin revisionsberättelse föreslår revisorerna fullmäktige att rikta en anmärkning mot kommunstyrelsen i bokslutet för 2021.
Revisionens ordförande Sverre Moum (tidigare M-kommunalråd) förklarar:
– Vi håller oss till det formella och ska se till om politiken följer sina egna regler, säger Sverre Moum och fortsätter:
– Det har varit väldigt rörigt i bredbandprojektet. I det politiska hantverket ingår att hantera det formella. Om det är rörigt får man ta tag i det.
Kommunrevisionen grundar sin anmärkning i en granskningsrapport. I "underlag för eventuellt beslut om att rikta anmärkning bokslut 2021" konstaterar revisions- och konsultföretaget Pwc:
*Det finns brister i styrning och kontroll av ekonomin. Det finns svårigheter att följa prognosen för projektet i de uppföljningar som görs och hittills har redovisats till kommunfullmäktige.
*Trots åtgärder för att styra upp projektet pekar prognosen ändå på ett stort underskott för projektet.
*Det beräknas inte gå att genomföra projektet inom den ekonomiska ram som nu är beslutad, trots att det har tilläggsbudgeterats vid flera tillfällen.
*Det är tveksamt om kommunens ekonomistyrningsregler följs.
Thomas Lidberg medger att det funnits formella brister i bredbandprojektet. Han nämner bland annat att föredragningar av tjänstemän saknas i protokoll.
– Politiken har haft viss information, men det har varit svårt för de utifrån att se det. Det finns saker vi kan rätta till och bli bättre på.
Samtidigt är Thomas Lidberg besvärad över revisionen.
– Jag delar inte allt som framförs. Jag upplever att en del är politiskt, men det kan vara en insinuation från min sida.
Bland annat skaver det för kommunalrådet att kommunrevisionen undantar tre ledamöter från anmärkning. Det gäller Tommy Aarna, Fredrik Ebbestad och Jonas Palmqvist (samtliga M).
– Vi har reserverat oss mot beslut och varit kritiska till kommunens projektledning, säger oppositionsrådet Tommy Aarna.
Sverre Moum slår ifrån sig kritiken för att revisionen ska ha agerat politiskt. Han påpekar att revisionen varit enig och att de fem ledamöterna har olika partitillhörigheter.
– Inom revisionen lägger vi partipolitiken åt sidan. Vi följer revisionsregler, det är en hederssak.
För Tommy Aarna har revisionens undantagande av enskilda politiker underordnad betydelse.
– Den stora betydelsen är att vi behöver göra något åt kommunens projektledning och rätta till så att vi får bra styrning, säger han och pekar på tidigare projekt, om Brandvakten och Falerums förskola som dragit iväg kostnadsmässigt.
– Våra kostnader har varit grymt höga. Det är slöseri med skattemedel.
För bredbandsprojektet som åter är igång uppgår de totala investeringarna för kommunen till 45 miljoner kronor. Pwc pekar i sina rapport på att pengarna inte räcker till för att fullfölja hela projektet med totalt nio delprojekt. Kostnaden har beräknats till cirka 60 miljoner kronor.
– Vi får ta ställning till fortsatt finansiering. Vi är måna om att landsbygden ska fortsätta att utvecklas. Ambitionen är fortsatt utbyggnad, men när och vad det kommer att kosta får vara osagt, säger Thomas Lidberg.
Han tillägger att majoriteten i sin tilläggsbudget lagt in medel för en projekttjänst för kontakter med markägare.
– Vi behöver bättra oss i dialogen med markägare, säger han.