Det låter smått osannolikt när 40-årige Sebastian Borg, uppvuxen i Åtvidaberg och till vardags butikschef på Hemmakväll i Linköping, talar om ett hobbyprojekt som minst sagt eskalerat till astronomisk nivå.
– Det har bara vuxit och vuxit. Från början är vi en bunt nördar med ett intresse för rymden. Nu är syftet att kommersiellt skjuta upp en 37 tons-raket som ska gå i omloppsbana runt jorden.
I mer än tio års tid har Sebastian Borg lett ett raketbygge i Linköping. Sponsorer, finansiärer och andra engagerade, med olika tekniska kompetenser har anslutit till ideella föreningen Sweden rocket research group.
Nu kan gruppen stå inför ett genombrott.
– Vi är det enda amatörteamet i Europa som har tekniken för att kunna gå i omloppsbana runt jorden, hävdar Sebastian Borg.
Vad innebär det?
– För att kunna gå i omloppsbana, det vill säga snurra runt jorden krävs hastigheter på minst 28 000 kilometer i timmen. Det har med gravitation och rotation att göra. Om man inte når den hastigheten kommer jorden att dra tillbaka raketen.
Tester på mindre raketer har gjorts.
– Vi har skjutit iväg mindre raketer från havet, sex mil från Bornholm. Som amatörer får vi inte tillstånd att skjuta iväg något från Sverige.
Visionen nu är att slutföra bygget av en 37 ton tung raket, som ska gå i omloppsbana runt jorden för kommersiella experiment.
– Vi kommer inte att skjuta upp något organiskt material, inga människor. Men företag kan göra olika tester i viktlöst tillstånd och olika experiment.
Mycket arbete återstår, både med långdragna komplicerade tillståndsprocesser och i det närmaste med fortsatta tester av raketmotorer.
– Vi har tidigare testat mindre motorer på Bråvalla flygfält, uppger Sebastian Borg.
Nu vill gruppen testa sin senaste motor i Örsätter strax utanför Åtvidaberg, på det nyetablerade flygfältet, tillhörande Industrial Business Residece, IBR, för tester av drönare.
Dialogen med entreprenören, företagsledaren och fastighetsägaren till IBR, Claes Drougge som fullföljt och industrialiserat flera av sina tekniska visioner, är igång.
– Rymdraketer skulle komplettera allt annat vi gör här på Industrigallerian. Vi har undervattensfarkoster och världens största drönare här. Det är en stimulerande miljö här i detta teknikkluster, säger Claes Drougge.
Det nya flygområdet strax söder om Industrigallerian har de förutsättningar som Sweden rocket research group söker. Claes Drougge visar flygfältet.
– Det har vallar, en branddamm, en gjuten platta. Det är fördelaktigt för de ljud som kommer uppstå, säger han.
Både Claes Drougge och Sebastian Borg tonar ner det ljud som uppstår under tester.
– Ett test varar under 20 sekunder. På sju sekunder töms bränsletankarna. Det kommer inte att låta som när JAS flyger över Linköping eller som på en speedwaybana, säger Sebastian Borg och fortsätter:
– Det är en helt annan typ av ljud. Det är mer som ett muller som känns i kroppen. Fältet i Åtvidaberg är optimalt för det med sina vallar.
Finns det några andra risker? Kan motorn explodera?
– Motorn kommer vara i en betongbunker. Om den exploderar då tar bunkern det. Vi har utvecklat system, där datorer med AI kan stänga av motorn om något går som vi inte vill. Vi kan också slå av den manuellt.
Vad drivs motorn av?
– Till 96 procent är det ren etanol. Övriga fyra procent består av flytande oxygen.
Oxygen är syrgas som vid en temperatur av minus 183 grader blir flytande. Det är högexplosivt i kontakt med eld.
– Det gör att vi behöver särskilda tillstånd, säger Sebastian Borg.
Han säger att processen är i ett tidigt skede och att samtliga tillstånd kommer att sökas hos berörda myndigheter.
– Det är höga krav på säkerhet. Vi kommer att göra riskanalyser.
Utvecklingsprocessen har varit lång och det kommer att dröja innan en eventuell raketuppskjutning. Hur länge har Sebastian Borg inte svaret på.
Om motortester och övrig utveckling går som förväntat, så krävs omfattande tillståndsansökningar både hos svenska Rymdstyrelsen och hos internationella aktörer för att få en "plats" i omloppsbanan.
– Vi kan inte säga tid eller datum nu, säger Sebastian Borg.
Han talar entusiastiskt om den egna raketutvecklingen, men också om den internationella, där Elon Musk, industrimagnaten, Teslagrundaren, tillika en av världens rikaste personer driver rymdbolaget Spacex och Starlink, med över 4000 satelliter i rymden.
– Han känner till oss.
På vilket sätt?
– Vi pratar på X (tidigare Twitter). Är man nördig om raketer och skriver där så svarar han.