Avloppsreningsverket i Åtvidaberg använder moderna filter för att rengöra vattnet, men de nedspolade våtservetterna gör det svårt att hantera.
Varje fredag kämpar Samuel Olsson för att få bort skräprester från maskinerna på reningsverket. Ibland blir han stående i flera timmar.
– Det är väldigt omständligt, och jag får ta till både kratta och hett vatten för att få bort det.
Det är framförallt våtservetter som folk spolat ner i toaletten som ställer till problem. Materialet bildar långa remsor som fastnar i rören på reningsverket. Trots att maskinerna skär genom allt som kommer in så går inte trådarna från våtservetterna av. Istället trasslar de in sig och bildar klumpar i systemet.
– Det binder ihop slammet så att det blir som en tjock kaka, som inte ens går att gräva i med spade. Vi har använt tigersåg för att såga sönder det om det blivit så extremt, säger Samuel Olsson.
Hur mycket kostar det här?
– Det finns egentligen inte någon siffra på det, så det är så långt snöret räcker skulle jag säga. Om det till exempel kommer in i någon av våra pumpar så att vi måste reparera, då kan det bli dyrt. Det är ju inga billiga grejer.
I mitten av februari ställde våtservetter till stora problem på avloppsreningsverket i Grebo. Det tog helt stopp. Ett rör fick sågas sönder för att få bort proppen som blivit av våtservetter och annat som inte hör hemma i avloppet.
Så här såg det ut i februari när det blev en propp av våtservetter som spolats ner i Grebo.
Och för några år sedan fick de stoppa den så kallade rötkammaren, en stor cylinder som i vanliga fall förbränner avföring, för att rensa bort sådant som kommit dit av misstag.
– När vi trodde att vi kommit till botten, visade det sig att det låg ett tjockt lager av våtservetter och annan smuts i botten. Det lagret var nästan en meter, säger Samuel Olsson.
Dessutom kan reningsverket inte ta de obligatoriska proverna av vattenkvaliteten som ska skickas in till länsstyrelsen.
– Vi har försökt bygga bort det där på alla möjliga sätt, men våtservetterna fastnar ändå i det rör som vattentestet tas ifrån och då stannar hela provtagningen. För oss är det A och O att klara proverna så att vi kan fortsätta rena vattnet.
Våtservetterna fastnar på det rör som reningsverket tar sina vattenprover ifrån.
Men det är även andra saker som spolas ner som inte hör hemma i toaletten, berättar Samuel Olsson. Framförallt rör det sig om bindor och tamponger, hushållspapper, hår, matrester och snus.
– Jag har sett hela morötter, en purjolök och ett kexchoklad-papper. Det kan komma lite vad som helst, folk lyckas spola ner det mesta, säger Samuel Olsson och fortsätter:
– Det är ju egentligen bara det som gått genom kroppen som ska spolas ner i toaletten, och toapapper som är gjort för att lösas upp.
"Folk är lata och tänker att våtservetten försvinner när man spolar ner den", säger Samuel Olsson på avloppsreningsverket.
Och problemet gäller inte specifikt Åtvidaberg. Alla kommuner har problem med att människor spolar ner fel saker i avloppet, menar Samuel Olsson.
– Det handlar om okunskap till viss del, men sen är det många som tycker att det är bekvämt också. En våtservett kanske är äcklig, och då slänger man den i toaletten så den "försvinner". Man tycker det är lättare än att slänga i papperskorgen där det kan börja lukta innan man gått ut med soporna.
Åtvidabergs vatten har sedan ett tag tillbaka försökt informera invånarna om problemet. Bland annat har de släppt ett informationsblad som översatts till de fem vanligaste språken i Åtvidaberg, och som riktar sig till nyblivna föräldrar.
– Men folk använder ju våtservetter till annat också, för att städa eller ta bort smink. Så det är upp till alla att spolar rätt, säger Samuel Olsson.