Kommunens barn- och utbildningschef Hans Grimsell har funderat ett tag på en ekvation som inte gått ihop.
– Vi har bra förskolor och skolor i Åtvidaberg, med trygg miljö och studiero. Vi har högre andel utbildad personal än i övriga landet. Trots att det råder lärarbrist har vi relativt enkelt att rekrytera. Våra enkäter visar att både elever och föräldrar är nöjda.
Han gör en kort paus:
– Ändå når vi inte förväntade betygsresultat i årskurs nio.
Hans Grimsell beskriver en nationell modell som tar hänsyn till kommunens förutsättningar. När faktorer som föräldrars utbildningsbakgrund, andelen nyanlända och fördelningen pojkar/flickor vägts in ges kommunen ett värde.
– Vi har underpresterat i förhållande till det. Vi behöver inte så många fler elever som klarar målen, för att vi ska nå förväntat resultat. Det rörde sig om fem elever under 2017.
Det är mot den bakgrunden Åtvidabergs förskolor och skolor nu går in en gemensam satsning, med ledordet tillsammans.
– Vi har testat modellen under ett år och går från höstterminen vidare med en treårig satsning på ökad måluppfyllelse.
Vad är skillnaden jämfört med tidigare?– Vi har under tio års tid haft sju fokusområden, till exempel språkutveckling och entreprenörskap. Nu lägger vi fokus på processerna och på systematiskt kvalitetsarbete.
Hans Grimsell beskriver det som en intern minigranskning, där man ska utgå från de delar skolinspektionen granskar.
– Vi kommer att kunna ta fram analyser ner på klassrums- och individnivå för att kunna säkerställa en likvärdig bedömning och betygssättning.
Ökad måluppfyllelse är ett mål. I praktiken innebär det främst att få fler elever i årskurs nio att klara behörigheten till gymnasiet, men också att höja niornas samlade meritvärde.
Vägen dit börjar med ett strukturerat och lärande arbete redan i förskolan, betonar Hans Grimsell och understryker att satsningen berör såväl förskola, som grundskola och gymnasiet. Den rymmer tidiga insatser, till exempel genom en läs- och skrivgaranti i årskurs 3. Genom att upptäcka avvikelser tidigt kan rätt stöd sättas in.
Miljön i skolan ska också vara inkluderande och tillgänglig, även för barn med särskilda behov.
Satsningen fokuserar även på ett aktivt ledarskap och en lärande organisation.
– Vi tror på ett kollegialt lärande. I den lilla kommunen kan man dra nytta av att vi har nära till varandra.
Nyligen har 18 förstelärare och åtta utvecklingsledare inom förskolan utsetts. Deras uppgift blir att arbeta för ökad måluppfyllelse.
Under fredagen samlades alla förstelärare, utvecklingsledare, rektorer och skolutvecklare i kommunen till en första utbildningsträff. Mia Sandell, förstelärare i Grebo/Björsäter uppskattar samsynen och att arbetet görs tillsammans.
– Vi ska inspirera och motivera varandra.
Linda Hansson, utvecklingsledare inom förskolan gillar det långa perspektivet 1-19 år.
– Jättekul att förskolan är med.
Jenny Enerby, rektor på Alléskolan, årskurs 4–6 ser ett symbolvärde i ordet tillsammans och inkluderar gärna de som står utanför skolvärlden.
– Det visar att skolan är viktig och att vi tillsammans kan göra skillnad. Ju bredare vi kan sprida detta, desto större möjligheter har vi att lyckas.