Snöflinga smälter väl in i omgivningen, åtminstone under vinterdagar när snötäcket är tunt.
– Hon är enastående vacker, säger Ewa Widgård om rådjursgeten som kommit till hennes trädgård i Värna under vintern.
Troligen är det Ingrid Marie, de röda vinterlagrade äpplena som lockat.
– Så här i vintertid serverar jag småfåglarna solrosfrö och talgbollar vid fågelbordet. Då och då lägger jag även ut vinteräpplen till koltrastarna. De flesta besökare är vanliga sorters fåglar. Små filurer som ekorrar eller fasantuppar kan också dyka upp någon gång ibland.
Och rådjur. Den vitfläckiga har fått namnet "Snöflinga", efter sin päls. Den är som täckt av stora snöflingor.
– Hon är helt vitspräcklig runtom, berättar Ewa Widgård som nyligen lyckades fånga rådjuret på bild från köksfönstret.
Ser den ut att må bra?
– Ja, hon är pigg och vaksam som andra rådjur. Pälsen är fin.
Ewa Widgård undrade över den märkliga färgen och sökte svar. Jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet hänvisade till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Vi ringer Henrik Uhlhorn, biträdande statsveterinär på avdelningen för patologi och viltsjukdomar. Han har sett bilderna och säger:
– Jag har aldrig sett ett så vitspräckligt rådjur tidigare. Det brukar dyka upp rapporter om helvita eller mer skäckfärgade rådjur, men den här modellen har jag inte sett någon rapport om.
Det vitfläckiga rådjuret har sannolikt leucism, en störning i pigmentfördelningen. Det påverkar inte djuret, mer än att den kan ha ett sämre kamouflage under delar av året.
Dovhjorten kan till skillnad mot rådjur, ha en stor variation i färg, från vit till svart.
– Att rådjur har en annan färg är sällsynt. Det förekommer, men jag har ingen siffra på det.
Vad kan det bero på att rådjuret i Värna fått så fläckig päls?
– Troligen är det leucism, en störning i pigmentfördelningen.
Det innebär att djuret saknar förmåga att producera, eller har minskad produktion av färgpigmentet melanin.
Är det något som påverkar rådjuret?
– Det enda kan vara att den har ett sämre kamouflage och att det lättare kan bli taget av ett rovdjur. Men så här års med omväxlande snö kan en fläckig päls som denna göra att den smälter in ännu bättre i omgivningen.
Rådjuret som kallas för Snöflinga kommer då och då till Ewa Widgårds trädgård i Värna.
Henrik Uhlhorn tillägger att leucism inte är något hinder för reproduktion, däremot att det sannolikt att en fläckig get som Snöflinga även får fläckiga kid.
Ewa Widgård är glad över det fina besöket i trädgården.
– Det är roligt varje gång hon kommer, säger hon och skrattar:
– Hon får gärna komma på vintern, men på våren när blommorna kommer, då får hon gärna gå och äta någon annanstans.