Tillsammans. Joakim, Linda och Richard Beltramo pratar under en träff i Folkparken om ofrivillig ensamhet och om hur gruppen Alone together ger de som känner sig ensamma nya sociala sammanhang, efter var och ens förmåga och behov.
– Jag trodde att det skulle vara lätt att få vänner här, men det var det inte. Jag sökte vänner i en Facebook-grupp, men klickade inte med dem som svarade, säger Lena under ett telefonsamtal.
Hon skäms inte över sin ensamhet, men säger att den har varit tung att uthärda.
I långa perioder mötte hon inte någon. Utan jobb har hon heller inte någon naturlig mötesplats, som en arbetsplats att dela med andra.
– Jag har verkligen varit helt ensam. Man blir sjuk av det, man tappar både självkänsla och självförtroende.
Hon beskriver sina förväntningar om att vara i en gemenskap och i ett sammanhang.
– Men, det finns en stress och press i samhället överlag om hur man ska vara. Man jämför sig med andra och ska passa in. Är man ensam så sjunker självkänslan. Ju längre tid det går, desto svårare blir det att ta kontakt.
Under våren kom en vändning. Lena läste en artikel i Västervikstidningen, där ett lokalt nätverk mot ofrivillig ensamhet på två år fått 200 medlemmar och lett till att många fått nya vänner. Det fick henne att agera.
– Jag brinner för att få ihop andra och gjorde ett försök.
Under våren skrev hon ett upprop i en lokal Facebookgrupp. Det blev starten för Alone together Åtvidaberg, en grupp som idag vuxit till 80 medlemmar, både män och kvinnor, äldre och yngre.
Vi möter några av dem i Folkparken i Åtvidaberg en skön augustidag.
Joakim, 49 år och Linda, 45 år som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden är spända inför mötet. Med sig har de Richard Beltramo, 64 år som tillsammans med Lena administrerar Facebookgruppen och håller i en del av gruppens aktiviteter.
– Grundidén är att fånga upp dem som är i ofrivilligt ensamhet och att locka dem att komma med på våra aktiviteter. Vi ska ha ett välkomnande sätt. Alla får vara med efter sina behov och förmåga, det är väldigt viktigt, säger Richard.
Det låter kanske enkelt, men för den som hamnat i ofrivillig ensamhet kan det vara tufft att bryta ensamheten.
– Det handlar om att våga ta steget ut från ensamheten, säger Richard.
– Eller att ge sig själv en spark i arslet, skrattar Linda.
Hon precis vad Richard talar om och låter kanske kaxigare än hon är.
– Jag har mest varit aktiv i Facebookgruppen hittills, men vill vara med på någon aktivitet, säger hon.
Linda lever ensam med sin hund. Joakim har en dotter hemma. Båda känner sig ensamma och har nu utmanat sig själva för att komma ur ensamheten. Genom att gå med i gruppen Alone together har de funnit gemenskap med andra ensamma.
Att komma till Folkparken och prata om ensamhet är långt utanför hennes bekvämlighets-zon.
– Ensamheten blir jobbigare när man har psykisk ohälsa, säger hon och berättar att hon själv isolerat sig från andra.
– Det började när jag flyttade från ena sidan järnvägen till den andra. De flesta av mina vänner blev kvar på den andra sidan. Nu har jag svårt att ta mig ut och har fastnat hemma i soffan, säger hon.
Joakim har barn hemma. Det får honom att komma ut, men han saknar gemenskap och samtal med andra vuxna.
– Jag vill gärna prata i realtid om sånt som händer i samhället, som politik. Det kan jag inte snacka med min dotter om.
– Ibland när jag sitter och tänker själv så blir jag osäker på mina egna svar och om jag tagit rätt beslut. Jag skulle vilja ha någon att snacka med få enkla råd och tips. Och ge förstås, man ska inte bli varandras terapeuter utan vara på samma våglängd, säger han.
Han hoppas kunna hitta någon likasinnad i gruppen.
– Det är lite som ett pussel, vi är många pusselbitar som ska matcha. Alla passar inte med varandra, säger han.
Joakim hoppas kunna hitta någon likasinnad i gruppen. Någon som vill prata politik eller samhällsfrågor. "Det är lite som ett pussel, vi är många pusselbitar som ska matcha. Alla passar inte med varandra", säger han.
På kort tid har gruppen fått in rutiner för träffar. Varje söndag, med samling kl 11 hålls promenader och fikaträffar på Linds konditori.
– Vi har tre promenadsträckor med olika längd. Efteråt stannar de som vill för att fika, säger Lena.
– Vill man bara fika, så går det också bra, säger Richard.
Planer finns på att starta en bowlinggrupp och en grupp för de som vill handarbeta.
– Det kan bli vad som helst utifrån vad gruppen vill och om det finns aktiva som kan hålla i det, säger Lena.
Richard ger ett färskt exempel från senaste fikaträffen.
– Det var en medlem som ville spela schack. Han hittade en att spela med.
Större gemensamma samlingar planeras fyra gånger om året. På söndag den 1 september blir det korvgrillning vid "Skiteka" vid Bysjön.
– Tanken är vi ska ha aktiviteter som inte kostar så mycket. Alla ska ha råd, säger Lena.
Richard Beltramo betonar att det inte är gruppens administratörer som ska avgöra utbudet av aktiviteter. Förslag kan lämnas i gruppen. Linda har till exempel förslagit hundpromenader, så att hon och hennes hund kan få sällskap någon gång.
– Vi kan vara med och stötta och pusha på olika förslag, säger Richard.
Joakim har många idéer. Som att hitta någon mer ensamförälder att åka med till simhallen med. Eller att hitta någon att byta kunskaper med. Eller att finnas till när någon ber om hjälp.
– Vi behöver hjälpa varandra för att komma ut ur våra nästen, säger han.
Richard Beltramo, Linda och Joakim, alla medlemmar i nybildade gruppen Alone together Åtvidaberg.
Richard Beltramo säger att han möter mycket ofrivillig ensamhet i Åtvidaberg. Han för egen del vill bidra med socialt engagemang och gemenskap.
– Jag har alltid jobbat inom föreningslivet och ömmar för de som inte vågar lika mycket som jag.
Sedan Lena startade gruppen har hon uppnått det hon önskade – nya vänner.
– Jag har till exempel fått fira midsommar med andra.
Ändå vill hon stanna kvar i gruppen och få in andra i gemenskapen.
– Det är viktigt för mig. Jag ser andra människor och brinner för att motverka utanförskap.
Lena är mån om att nya medlemmar ska känna sig välkomna. Hon har erbjudit sig att möta upp dem som känner sig osäkra, så att de ska slippa gå till samlingarna ensamma.
– Det får inte bli så att man inte vågar gå hit. Vi som är med måste tänka på att inkludera de nya. Vi som träffas utanför gruppen sprider ut oss och pratar med andra.
Hittills har gruppen inte sökt stöd eller sponsorer.
– Det finns i mina tankar att göra det, kanske till korvgrillning eller för en resa. Ensamhet är ett folkhälsoproblem och vi gör något mot det, säger Lena.
Hon skickar också med en tanke till de som redan har ett socialt sammanhang.
– Om alla såg sig omkring, så har man någon i sin omgivning som är ensam. Bjud in dem, det behöver inte vara mer än till en fika. Det behöver inte vara varje dag, men två timmar i veckan kan göra mycket för den som är ensam.
Fotnot: Den som vill veta mer om gruppen och inte har Facebook-konto kan ta kontakt med Richard Beltramo på telefon: 0730288283