Du minns Facitgubben? Jättelika, globala Facit använde trollkarlen i hög hatt som symbol. Facitgubben existerar fortfarande. Han sitter och pillar med skriv- och räknemaskinerna på ÅSSA Industri- och bilmuseum. Roland Karlsson heter han. Och visst är han något av en trollkarl. Så tänker vi när vi ser honom bearbeta räknesnurran med flera tusen detaljer.
Karln är unik, den ende i sitt slag. Därför vänder sig folk till museet. Som norrmannen som brinner av iver att komma i kontakt med trollkarlen i Åtvid.
– Han har ingen aning om hur man handskas med och räknar på en handmaskin, jag ska hjälpa honom, säger Roland och höjer blicken från den fullmatade arbetsbänken.
Han berättar om den tidsödande uppgiften att åtgärda en räknemaskin där det mesta satt som fruset.
– Fett torkar, den här hade inte servats sedan 60-talet. Jag var tvungen att sprätta bort fettet, det tog tid, säger Roland.
– Mannen, en smålänning, var så nöjd att han att la 500 kronor i museets kassa. Det här är ju en ideell förening så vi tar inte betalt.
Roland Karlsson var 16 år när han kom till Åtvidaberg 1951:
– Pappersbruket hemma i Hyltebruk var risigt, jag ville till nåt fräschare.
Yrkesskolan i Åtvidabergs Industriers regi tog emot med öppen famn. Under provåret varvades inhopp på fabrikens samtliga avdelningar med teoretisk utbildning.
– Vi arbetade 48-timmarsvecka, plus skola vardagar mellan sex och åtta på kvällen, säger Roland.
Roland och övriga lärlingar gnällde inte.
– Vi hade det förspänt, inte minst när det gäller maten. Husmor tog verkligen hand om oss, det var frukost, lunch och middag, riktig och rejäl mat, plus hembakade bullar och frukt på kvällarna. Det gick ingen nöd på oss, säger han.
Så blev det dags att välja inriktning. Roland valde reparatör.
– Det lockade att komma ut i världen.
Alltså kompletterade han utbildningen med språk. Läste engelska och spanska mellan åtta och tio om kvällarna. Snart var brukssonen en världsvan globetrotter: Europa, Syrien, Jordanien, med flera länder.
– Språket var aldrig något problem, vi tekniker har ett eget språk, säger han.
Efter år av resor utomlands fick han 1958 ansvaret för utbildningen av lärlingar, och samma år gifte han sig med Åtvidabergstjejen Gunnel.
– Jag gjorde min sista arbetsresa 1992, till Venezuela.
Två år senare stämplade han ut. Vurmen för Facits mekaniska underverk har inte mattats. I dag fräschar han upp maskinparken inför öppet hus 2 maj. Trollkarlen Roland, den ende i sitt slag, är värd att ses. Sätt honom gärna på prov:
– Det är alltid lika kul att få in en ny gammal maskin.