Trösklar försvårar för den som är rullstolsburen.
– Jag ville vara självständig, säger Rikard Olsson när han berättar om beslutet att flytta hemifrån till en egen lägenhet.
Det blev en lång väntan innan kommunen kunde erbjuda en lämplig gruppbostad. Rikard skulle få en lägenhet i gruppbostaden som kommunen skulle bygga i Kamrer Nilssons park.
– Vi var helt övertygade om att den skulle vara rullstolsanpassad och uppfylla Rikards behov, säger Eva Olsson, mamma och god man till Rikard.
Under byggperiod fick familjen information som väckte oro. Familjen besökte bygget.
– Oron var befogad. Lägenheterna skulle byggas enligt normal standard, det vill säga för stående personer.
Därefter kom besked om att smärre anpassningar kunde göras. Senare att lägenheterna efter inflyttning skulle anpassas efter respektive hyresgästers behov.
Hur blev det då?
– När jag kom hit blev jag ledsen, säger Rikard.
Han sitter i sin rullstol och vill visa det som inte fungerar i lägenheten. Försiktigt styr han rullstolen in under diskbänken i köket. Utrymmet är trångt och hjulen slår emot inredningen innan rullstolen är på plats.
Rikard Olsson har svårt att ta ner porslin från de övre köksskåpen.
– Det är för högt till skåpen, säger Rikard.
Han kan öppna en del av de övre skåpsluckorna, men det är svårt att ta ner något från skåpen. Mikron som är inbyggd bland överskåpen når han inte.
– Köket är katastrof, det är inte genomtänkt. När Rikard sitter vid diskbänken har han den i armhålorna, säger Eva som önskar att köksinredningen varit höj- och sänkbar.
I kontakt med vård- och omsorgsförvaltningen fick familjen besked om att det inte var aktuellt med höj och sänkbar köksdel eftersom de boende inte skulle kunna hantera detta.
Eva ifrågasätter varför kommunen inte byggde kök som rullstolsburna kan använda.
Diskbänk, köksbänk och spis placerade på en höjd av 90 cm och underskåp under alla bänkar fanns vid byggnation av lägenheten. Två underskåp har fått tas bort senare för att Rikard Olsson som är rullstolsburen behöver ha fri yta under bänkarna. Överskåp och mikro når han knappt.
– Nu får man ju göra om i efterhand och man har fått ta bort underskåp för att Rikard skulle kunna använda diskbänken.
På försök testades en stol som gick att höja för att Rikard skulle nå överskåpen. Rikard beskriver hur det kändes:
– Jag ville inte ha den höga stolen kvar. Jag kände mig inte säker med den, säger han.
Tillsammans visar Rikard och Eva andra delar av lägenheten. Till badrummet och till korridoren är det trösklar.
– Jag tycker inte om dem, säger Rikard som trots en liten plastramp får ta i för att få rullstolen över trösklarna.
I badrummet står torktumlaren ovanpå tvättmaskinen. När Rikard tvättar når han bara tvättmaskinen. Tvätten i torktumlaren får personalen ta.
Duschen är inklämd i hörnet. Personal kan bara hjäpa till med duschning framifrån. När Rikard tvättar får personalen hjälpa till med tvätten i torktumlaren, som Rikard inte når.
I ena hörnet av badrummet finns duschen, tätt inpå den toalettstolen. Personal kan bara hjälpa till med duschningen framifrån.
När Rikard Olsson kör rullstolen i gruset vid gruppbostaden går det trögt. Är det blött ute blir det ännu trögare att ta sig fram, påpekar Eva Olsson.
Rikard vill också visa utemiljön. Han får backa med rullstolen för att passera flera skrymmande hjälpmedel som står uppställda i korridoren utanför lägenheten. Ute rullar rullstolen fint på asfaltlagda ytor, men merparten av gångarna runt huset är gruslagda.
– Idag när det är torrt går det ganska bra, men är det blött är det svårt att köra här, säger Eva.
Familjen saknar klara besked om bostadsanpassning från kommunen. Efter artiklar i förra veckan om gruppboendet kontaktade Eva återigen kommunen.
– Jag tycker att det är märkligt att man medvetet verkar har byggt fel och att man ska rätta till saker efteråt, säger hon.
Rikard Olsson väntade fem år på en handikappanpassad bostad. När han fick flytta in på Kamrer Nilssons park var gruppboendet inte anpassat efter hans behov. Märkligt, tycker Eva Olsson.
Trots bristen på bostadanpassning trivs Rikard på gruppboendet. Han har vänner som han umgås med och han uppskattar personalen.
Trots bristerna i anpassning av lägenheten trivs Rikard Olsson på gruppboendet. Han har vänner som han umgås med och personalen är bra.