Brytningen av malm började redan på medeltiden, och under 1800-talet blomstrade Bersbos gruvsamhälle. Storhetstiden var i mitten av århundradet, då kopparbruket ett år producerade mest i Sverige.
Men, mot slutet av 1800-talet började det gå sämre. I hopp om att hitta mer malm började man bryta i Adelswärdska schaktet, och över det byggdes en speciell lave. Carina Jarhall från föreningen Bersbo Koppargruvor berättar:
– Lavarna byggdes funktionella men väldigt enkla, eftersom man bara bröt malm i ungefär 30 år. Efter de åren hade man ingen nytta av laven, så därför byggde man enkla lavar.
I det avseendet är den 20 meter höga laven över Adelswärdska schaktet ovanlig. Baron Theodor Adelswärd anlitade Carl Westman, en av dåtidens mest respekterade arkitekter. Att byggnaden är påkostad syns på exteriören, som är klädd med spån formade som fiskfjäll. Laven utrustades dessutom med dåtidens mest moderna teknik:
– El drogs från Forsaströms kraftverk så man kunde använda till exempel eldrivna lampor, borrar och hissar. Man drog även ett stickspår från järnvägen, Sveriges fjärde järnväg gick mellan Åtvidaberg och Bersbo. Området var ett center för kopparframställning, och en viktig del av Sveriges malmproduktion.
I dag syns inte mycket från storhetstiden. Carina Jarhall berättar att det finns en 11 425 kvadratmeter stort nät av tunnlar under marken, och gruvans djupaste punkt är över 400 meter. Kvar finns lavarna som börjar förfalla:
– På ena sidan vilar laven mot berget, och på andra sidan mot bärande stolpar som är rötskadade. Om laven inte restaureras kommer den bli en säkerhetsrisk om några år, säger Carina Jarhall.
Föreningen har fått fullmakt att undersöka möjligheten att restaurera laven med hjälp av bidrag från länsstyrelsen och EU.
2014 besiktades laven av Svensk Byggtradition, som konstaterade att det var komplicerat men fullt möjligt att rädda laven. Restaureringsprojektet kommer delas in i etapper som en efter en ska avklaras. Första etappen prioriterar att göra laven säker och tillgänglig. Vad man mer kan göra med beror på hur mycket pengar man får:
– Man kan söka bidrag för 90 procent av den totala kostnaden, så 10 procent behöver vi ha i eget kapital. Hur mycket bidrag vi kan få beror på hur mycket pengar vi kan dra in. Första etappen beräknas kosta ungefär två miljoner kronor, så vi behöver alltså minst ha 200 000 kronor i eget kapital för kunna restaurera.
Föreningen hoppas kunna få in tillräckligt med pengar för att göra laven till ett turistmål:
– Det är en spektakulär byggnad. Insamlingen är i full gång och ju mer vi får, ju mer kan vi göra. Vi vill dra el för att kunna ha ljud och ljus till utställningar, och att laven ska bli en plats för event som musikevenemang, säger Carina Jarhall som fortsätter:
– Sista etappen går ut på att bygga ett underjordiskt rum. Häromdagen fick vi till exempelvis veta att det finns en fysiker som letar efter en plats att gestalta hur man kommer behöva bo om människan ska bo på månen eller mars, tydligen måste man bo under marken. Det skulle vara häftigt att på samma plats visa upp en fiktiv framtid samtidigt som man visar historien om hur det var att arbeta i en gruva. Men det är inte upp till mig vad man kan tänkas göra med platsen, och det är långt kvar dit.
Föreningen Bersbo koppargruvor har startat en kampanj för att få allmänhetens hjälp, och de välkomnar alla bidrag oavsett storlek. En variant är ett löftesbrev på hur mycket man vill bidra med. Beloppet betalas in först när det är klart att projektet blir av.
Beslut om stödet kommer beviljas fattas i september.