Om underlaget kräver använder Susanna och Anders snöskor.
"Vi har som gräns att gå max åtta kilometer på en dag" säger Susanna.
För Susanna och Anders Holmsten är skogen och naturen en del av deras livsstil. Paret som bor i Bromma köpte för 18 år sedan ett sommarhus i Hannäs utanför Åtvidaberg där de spenderar så mycket tid de kan.
De är engagerade i Friluftsfrämjandet, Susanna är utbildad fjälledare och Anders är på väg att bli det. För några år sedan kom de på en utmaning.
– Det var på nyårsafton 2018/2019 vi satt och diskuterade. Vi visste att det fanns någon som besökt högsta punkten i alla landskap, men vi bestämde oss för att besöka alla kommuners högsta punkt, berättar Susanna.
Sedan dess har de ägnat stor del av sina helger, och i princip all semester, åt att resa runt i Sverige. I dag har de bestigit de högsta punkterna i 279 av landets 290 kommuner.
– När det var som mest intensivt var vi ute tre av fyra helger i månaden. Då utgick vi både från Hannäs eller Stockholm, som mest tog vi väl 13 kommuner på en dag i Skåne. Största utmaningen då var en topp som låg i en hästhage. Vi fick fråga gårdsfolket om det gick bra att gå in, säger Anders.
Det är långt ifrån alla toppar som är lättillgängliga. Många gånger är avstånden mycket längre än man kan avgöra på kartan, eller så finns det andra hinder som vägbommar, träd över vägen, eller sämre väder än väntat. Det är inte alla toppar som är gjorda för att besökas.
– När vi var i Hälsingland trodde vi att det var 600 meter att gå, men det visade sig vara 6 kilometer med snö upp till midjan på vissa ställen. Då var det inte superhäftigt att gå där med lågskor. Men vi var så nära att vi fortsatte ändå, berättar Susanna.
– Vi ger sällan upp, konstaterar Anders.
”Ofta är det jag som drar igång våra projekt, men skulle Anders inte följa med så skulle jag inte tycka det var värt det” berättar Susanna och får medhåll av maken Anders som flikar in: ”Vi gör allt tillsammans”.
Någon gång har de skrivit in fel koordinater och fått återvända dagen därpå. Deras maxgräns är åtta kilometer med snöskor och blir det mer har paret fått avbryta.
– Då har vi kommit tillbaka på sommaren istället, berättar Anders.
Men i Botkyrka och Nynäshamn kommer paret sannolikt aldrig nå den högsta punkten, eftersom det är militära områden.
Förra året köpte de ett taktält som placeras på biltaket. De ser framemot att använda det ännu mer i år, i januari har de varit både på Öland och i Smålandstrakten.
– Det är kul att utmana sig. Klart att det kommer gå, fryser man en natt får man ta lärdom av det, konstaterar Susanna.
Bo enkelt och nära naturen har aldrig varit smidigare för paret som åker många mil varje år. Här ligger Susanna och hunden Faloo i deras nya taktält.
Har ni några favorithöjder?
– Vi besteg Arjeplogs högsta punkt i somras. Det var en sexdagarsvandring enkel väg och intill toppen ligger Sveriges största glaciär. Det var en riktig äventyrlig höjpunkt, säger Susanna entusiastiskt.
– Det är också otroligt roligt att se Sverige från en annan vy än E4:an. Man får syn på alla hus, småställen och så vidare. Ibland när vi har kommit till en plats har vi frågat oss själva om vi fortfarande är i Sverige, säger Anders.
Vad är ert nästa mål?
– Vi förbereder oss för att bestiga Jokkmokks högsta punkt, men det får bli under semestern. Det är minst nio dagars vandring inklusive vilodagar så det kommer att ta tid, men det kommer att vara värt det.
Vintertältning är inte nytt för paret, men däremot att vintertälta i taktält.
Topparna i 279 av landets 290 kommuner är som sagt avklarade och de som är kvar kräver en del planering. Men när siffran minskar är det inte utan att paret börjar fundera på vilken nästa utmaning ska bli. Kanske ska de besöka kulturarven eller olika öar. Oavsett tänker de hålla sig inom Sverige, framförallt eftersom de har hunden Faloo med sig på resorna.
– Faloo blir lika taggad som vi. Vi brukar säga att vi inte samlar på frimärken utan på toppar istället. Vi får se vilka det blir i framtiden!
Utsikt från taktältet. Hunden Faloo, en Australian Kelpie, är med på parets alla utflykter.