Roy Andersson höll i en levande guidning och levererade årtal, anekdoter och historier om Bersbo gruvsamhälle med stor precision och fick beröm från åhörarna.
Kvällsolen skiner ned på grusparkeringen intill Storgruvelaven i Bersbo där en liten, men entusiastisk skara människor nu samlats för att delta på en guidad tur av det historiska gruvsamhället som fanns där. Inom kort tar guiden, Roy Andersson, kulturarvsstrateg på Åtvidabergs kommun ton och hälsar välkomna.
Enligt den lokala sägnen ska det ha brutits koppar i Bersbo redan på 1200-talet, men det första beviset på att det förekom gruvbrytning på platsen kommer i form av ett privilegiebrev från 1413. Det var däremot under mitten av 1800-talet som kopparverket var som störst.
Roy Andersson leder den lilla gruppen in genom portarna till den gamla gruvlaven och berättar om ett av gruvans rekordår, 1865.
– Det året bröts det mycket, gruvan var ungefär 357 meter djup. 11 500 kubikmeter berg sprängdes eller bröts ut, av den mängden fick man ut 10 700 ton smältbar malm och av detta 400 ton koppar. 345 meter räls hade lagts ut fram tills detta år och på hösten gör man ett första försök med nitroglycerin, det blir en av de första gruvorna i Sverige som använder sig av nitroglycerin.
Guidningen fortsätter sedan genom en grönskande sommarskog, Roy stannar upp då och då för att delge någon anekdot om en byggnad eller en plats. När guidningen närmar sig sitt slut går det att sikta gruvbyns andra lave som tornar upp sig över vad som var det Adelswärdska schaktet. Namnet kommer från Baroniet Adelswärd som ägde markerna kring Åtvidabergs kopparverk.
Roy Anderssons jobb för kvällen är avslutat och han får beröm från åhörarna.
– Jag har ett brinnande intresse för Åtvidaberg, sen så känner jag Roy och tycker han är en fantastisk berättare, han kan många årtal och sådär men han berättade det på ett sätt så att det blev levande, säger Lotta Nilsson från Åtvidaberg.
Två andra åhörare, Lena och Johannes Frenzel instämmer. De är från Stockholm och hamnade i Bersbo som av en slump.
– Vi fick syn på evenemanget när vi googlade, och gruvby, det tyckte jag lät intressant, det var en osannolik tur att rundturen var just idag. Man har verkligen lyssnat med alla öronen, säger Lena Frenzel glatt.
Häpna miner. Lena och Johannes Frenzel från Stockholm snubblade helt slumpartat över guidningen efter en Google-sökning.
När rundturen är slut ansluter Carina Jarhall, hon är ordförande för föreningen Bersbo koppargruvor. Hon har med sig kaffe till deltagarna och berättar historien om hur deras lilla ideella förening lyckats samla in fyra miljoner för att kunna restaurera gruvlaven vid det Adelswärdska schaktet.
– Vi bildade en förening 2014 och sökte pengar för att genomföra en undersökning av denna gruvlaven för att se om den gick att restaurera, säger Carina Jarhall och pekar mot renoveringsobjektet alldeles intill.
Resultatet av undersökningen visade att den skulle gå att renovera men det skulle vara svårt och det skulle dessutom kosta mycket.
– Då sökte vi pengar direkt från Riksantikvarieämbetet, vi hade då 3000 kronor på banken och behövde fyra miljoner, så det var inte så konstigt att de sade nej den gången, medger Carina.
Carina Jarhall, ordförande i föreningen Bersbo koppargruvor berättar om hur föreningen slitit för att få ihop tillräckligt med pengar för att kunna restaurera laven över Adelswärds schakt.
Men föreningen gav inte upp och 2017 lossnade det, då blev det möjligt att söka EU-medel via jordbruksverket men de behövde själva bidra med 10 procent något som sponsorer generöst har bidragit med.
– Vi har haft fantastiska hantverkare och att det står här nu, nästan färdigt känns helt fantastiskt, overkligt nästan, säger Carina.