Hur lär man sig bäst vad MIK, media- och informationskunnighet står för? Den frågan ställde sig pedagoger i Facettens MIK-grupp, som arbetar med att genomföra ett statligt uppdrag om ökad satsning på MIK i skolan.
Bibliotekspedagog Karolina Hansson kom med ett svar: Man kör Fångarna på fortet och skapar celler av 15 rum runt om på skolan och biblioteket. Därefter får programansvariga designa sin cell med uppdrag som knyter an till MIK.
– Det är lekfullt, problemlösning, detektivarbete, action och mycket mer än källkritik, som många kopplar till MIK.
Ändå handlar det om källkritik, men främst om digitalisering av olika slag, när skolan arrangerar MIK-dag för sina andraårselever.
Karolina Hansson befinner sig i en cell på biblioteket. Hit kommer eleverna i grupper för att samla poäng. Flest klarade celler och mest rätt på en frågesport betyder seger.
Uppgiften på biblioteket är klurig och precis som i övriga celler är tiden begränsad. Eleverna ska knäcka en gåta om bibliotekets hyllsignum, och därefter programmera en liten robot till rätt svarsruta.
I en annan cell handlar det om energidrycker. Eleverna ska svara på en rad påståenden om hälsoeffekter och marknadsföring av dryckerna.
Andra celler rör juridik- vad man får göra på nätet och inte, samt mediekunskap, reklam, spel, fördomar, mänskliga rättigheter, med mera.
– Det är brett, konstaterar Karolina Hansson.
Elever som vi pratade med gav tummen upp, bland annat för klurigheter och för att uppgifterna lockar fram laganda och samarbete.
– Det är lite som Prison island, fast här måste man tänka mer än göra saker praktiskt. Kul, säger Joel Gustavsson vars lag klarade hyllsignumet med bara tio sekunder till godo.