Förväntningarna på antalet besökare var låga, men under eftermiddagen är alla bord fulla av fikasugna gäster.
En flera kilometer lång, slingrig väg ålar sig genom de täta skogarna utanför Åtvidaberg. Himlen är täckt av så tjocka moln att det inte går att ana något blått därunder.
Men trots det står säkert ett trettiotal bilar parkerade utanför Salfvedals hembygdsgård hembygdsgård när landskapet väl öppnar sig. Under söndagen var det nämligen nostalgicafé i trädgården vid den rödmålade stugan.
– Jag sa "gör inte så mycket, det kommer ingen", skrattar Christina Ottosson, ordförande i hembygdsföreningens styrelse, och syftar på det tråkiga vädret som hon trodde skulle skrämma bort besökarna.
Men vid 15-tiden är alla uppdukade bord ute på gården fulla. Två damer från hembygdsföreningen bär ut extrabord åt nya besökare och det uppskattas att minst 100 fikasugna gäster besökt caféet sedan öppningen vid klockan 11. Serveringspersonalen har fullt upp.
– På grund av corona har vi missat mycket. Det märks att folk vill komma ut. Helt underbart! Det är det jag lever för, att det ska vara en levande hembygdsgård, säger Ottosson.
Nu genomförs evenemanget för tredje året i rad, efter ett tidigare önskemål om ett café inspirerat från 50-talet med serveringspersonal iklädd tidsenliga kläder och med bakverk inspirerade från årtiondet.
Servitriserna och servitörerna gick klädda i liknande kläder som serveringspersonal gjorde på 50-talet.
Ett sällskap hittade under eftermiddagen till nostalgicaféet av en ren slump.
– Vi har åkt hur länge som helst på en krokig väg där ingenting finns. Alla var trötta och eländiga och så dök det här upp. Det var perfekt, säger Anders Appelqvist.