Han lyfter på visiret och drar hjälmen över huvudet. Släpper för en stund dagens jobb, en reparation av en balklämma till en traktor.
I verkstaden på Holmbo Svets och Smide är inte en dag lik en annan. Kunduppdragen varierar, från tyngre reparationer av jordbruksredskap till andra uppdrag. Som en köksö på hjul och en kandelaber vars ena ljushållare hamnat på sned till trappräcken och skyltar. På golvet i verkstaden ligger ett solur, som fått foten avkörd av en gräsklippare.
– Det är väldigt ombytligt, säger Emil och berättar att han precis lagat en spricka i en sädesficka för spannmål.
– Det tog en hel dag att förbereda för 30 minuters svetsning. Jag var tvungen att säkra upp innan, förvattna och klä in fickan i plåt och ha dubbla brandsläckare framme. En dammexplosion är inget man vill vara med om, förklarar Emil.
Det låter som om du måste vara kreativ och hitta lösningar på problem?
– Ja, så är det.
Ibland kräver ett uppdrag verktyg eller delar som inte finns. Då söker Emil lösningar, skapar verktyg och gör egna reservdelar. Återbruk är självklart och lagret av tidigare använda föremål tas till vara. Emil skrattar till och berättar att kunder ofta kommer på rekommendation av andra kunder:
– Man säger: "Hör med sme´n i Holmbo. Om inte han kan laga, då är det ingen idé, då är det bara att kasta".
Inget tycks vara omöjligt.
– Många gånger kan man tänka: Hur lyckades jag med det?" Men det löser sig. Man lär sig vartefter.
Vid 39 år har Emil samlat på sig erfarenheter. Han började sina yrkesår tillsammans med sin pappa, som drev lantbruksservice. Senare blev det jobb på Gusums bruk och flera år som svetsare med uppdrag i Danmark, Norge och Finland. Han har jobbat på SSAB i Oxelösund och gjort svetsjobb på Karolinska sjukhuset.
2013 startade han eget, Holmbo svets och smide, i garaget vid föräldrahemmet ett stenkast från egna bostaden.
– Jag kan inte tänka mig att göra något annat.
Smidet finns i släkten. Morfar Bertil Roy Johansson var också smed, med egen verksamhet i Rumma. Det berättar Emils mamma Birgit Leo, när hon kikar in i verkstaden.
– Det finns i generna, även om de aldrig träffades. Min far gick bort vid 51 år.
På väggen, vid en samling av gamla BP-produkter, hänger bilder av Bertil Roy. Emil vill föra yrkesarvet vidare.
– Jag har en kusindotter som kommer hit och lär sig. Det känns viktigt.