Yxnerums kyrka byggdes mellan 1798 och 1802. Tornet tillkom under 1900-talet.
Frågorna har varit många. Gissningarna också, men ingen ska med säkerhet ha vetat var Yxnerums gamla kyrka låg.
– Det saknas dokumentation, säger Ann-Charlott Feldt, arkeolog på Östergötlands museum.
De äldsta kända uppgifterna går tillbaka till 1760, då Broocman som dokumenterade Östergötlands socknar, skriver att det finns en kyrka och ett klocktorn i byn.
– Han verkar vara den ende som sett och beskrivit kyrkan i text.
1798 börjar bygget av den nya kyrkan. Den står klar 1802. Det antas att den gamla kyrkan skulle vara byggd under 1200-talet, men det är ett antagande som Ann-Charlott Feldt inte tar för sanning.
– Man har byggt det på att det finns medeltida inventarier i kyrkan i dag, en dopfunt från 1200-talet och ett krucifix från 1300-talet. Det är inte säkert att de hört till den gamla kyrkan. Det kan vara inventarier som man handlat med och som kan komma någonannanstans ifrån.
Vi träffar Ann-Charlott Feldt vid kyrkan, där Åtvids församling gräver schakt för ny belysning. Hon går över kyrkogården mot kyrkan och pekar på ett smalt schakt som är ett par decimeter djupt.
Muren till sidoväggen av den medeltida kyrkan i Yxnerum löper 25 meter utmed den nuvarande kyrkan. Arkeolog Ann-Charlott Feldt står med fötter mitt i sitt fynd.
– Där är muren till den gamla kyrkan, utbrister hon och pekar neråt.
Här syns muren, som består av stenar som hänger samman med murbruk. Rester av ljusare puts har också påträffats.
Ett otränat öga ser jord och grus, kanske någon sten. Ann-Charlott Feldt ser mer, som ljusare partier som består av puts- och murbruk och stenar som utgjort den gamla muren.
Det är en historisk upptäckt, men den skedde inte på måfå. Det fanns en ledtråd. När museichefen Bengt Cnattingius (verksam som museichef åren 1934–1966) gjorde en anteckning om Yxnerums kyrka framgår att det ska finnas en gammal mur vid östra delen av kyrkan.
Ann-Charlott Feldt skrapar fram muren till den medeltida kyrkan i Yxnerum. Schaktet har grävts för ny belysning runt kyrkan.
– Det stämmer. Vi hittade muren vid koret i öster. Den ligger 1,2 meter från kyrkväggen och är 25 meter lång.
På ett ställe i schaktet är det ett brott i muren. Troligtvis har delar av muren grävts sönder i samband med en dränering under 1980-90-talen. Den som grävde var kanske inte medveten om vad man schaktat bort.
– Gjort är gjort, konstaterar Ann-Charlott Feldt och efterlyser personer som deltagit i dräneringen.
– Jag skulle väldigt gärna vilja veta vad de såg.
Arkeologens verktyg bär spår av jord.
Upptäckten av muren kan få betydelse för dateringen av den gamla kyrkan. I murbruket finns rester av kolbitar, men också kalk som tagit upp koloxid från luften. Prover av bruket kan dateras med kol-14-metoden och ge ett närmare svar om den gamla kyrkans ålder, i alla fall inom ett intervall om 50 år.