Det är bistra minusgrader utanför kommunhuset. Fem föräldrar till barn på Långbrottskolan och en politiker, Rune Tessin (MP) har samlats utanför entrén för att lämna namnlistor med krav om folkomröstning.
I april var det betydligt mildare väder och en större samling Långbrottsanhängare som protesterade utanför kommunhuset. Då hade 2 736 namnunderskrifter samlats in. Även då med kravet om folkomröstning.
Men listorna var inte korrekta. Det saknades personnummer och minderåriga hade skrivit under.
– Nu har vi gjort om och gjort det enligt konstens alla regler, säger Maria Andersson.
Kravet är detsamma som i april. Föräldrarna som huttrar i kylan vill ha kvar en grundskola i Långbrott. Argumenten upprepas:
– Långbrott har en bra skolmiljö. Det är lugnt och vi har naturen nära, säger Madelene Wärn.
– Skolan är bra och erbjuder mycket uteaktiviteter. Det är bra med tanke på att många barn kanske inte kommer ut i naturen med sina föräldrar, säger Lotta Björkén.
Henrik Samuelsson fyller på med motargument för bara två grundskoleenheter i Åtvidaberg.
– Det blir inte bara mer skolskjutsar, det blir också fler föräldrar som måste köra sina barn till skolan eller fritids på morgnarna. Biltrafiken i Åtvidaberg kommer att öka.
Föräldrarna behöver inte lämna ifrån sig namninsamlingen ute denna gång. Kommunfullmäktiges ordförande Hans Andersson (S) har bjudit in i kommunhuset. Han tar emot listorna och konstaterar att allt ser rätt ut och att antalet namn är tillräckligt.
– Vi ska diarieföra dem nu och bereda därefter, säger han.
Enligt kommunallagen måste minst tio procent av de röstberättigade i en kommun (917 personer i Åtvidaberg) begära folkomröstning för att kommunfullmäktige ska ta upp frågan. Fullmäktige har inget krav att fullfölja och om folkomröstning genomförs är resultatet inte tvingande.
Parallellt med att föräldrar samlat namnunderskrifter har kommunen fortskridit i planerna på nedläggning av Långbrott. Kommunens utredning om två skolor i stället för tre i Åtvidaberg är nästintill klar. Beslut kommer i början av nästa år.
Är det någon mening med namninsamlingen om fullmäktige säger nej till folkomröstning?
– Vi har åtminstone försökt. Och om vi är missnöjda sen, så kan vi inte klaga på att vi inte försökt, säger Henrik Samulesson.