Jörgen Strömberg är inne på sitt 42:a år i värmens tjänst. I september går han i pension och lämnar över jobbet till sonen Fredrik Sttrömberg.
Det blåser en isande kall vind vid Tekniska verkens fjärrvärmeanläggning i Facetten. Termometern visar på minus elva grader och från skorstenen vid entrén stiger ljus rök.
– Den är 42 meter hög, säger Jörgen Strömberg, drift- och underhållstekniker på Tekniska verken och blickar mot skorstenen samtidigt som han håller upp dörren.
Ett dånande ljud fyller lokalerna.
– Det låter så när allt går för fullt, säger han och visar in i den betydligt tystare driftcentralen.
Här står Fredrik Strömberg, framför en rad skärmar och följer processerna. Strömberg? Jo, det är far och son.
– Jag ska gå i pension i september. Fredrik tar över. Vi håller det inom familjen, säger Jörgen med ett skratt.
Själv är han inne på sitt 42:a år inom värmeproduktion i Åtvidaberg.
Fredrik Strömberg tar över som drift- och underhållstekniker efter pappa Jörgen Strömberg. "Jag kan nog ringa pappa om det är något jag behöver fråga om", säger Fredrik
De har det där med värme i blodet. Jörgens farfar Ivar Strömberg var under en kort tid eldare på Facits ångcentral som försåg industrin med värme.
Fredrik Strömberg lämnade ett jobb som produktionschef inom industrin för två år sedan och har gått som trainee inom Tekniska verken.
– Att jobba med drift är kul, det är en dröm att få ta över efter pappa, säger han.
En ny planet? Nej, bara ett titthål in till värmepannan Cecilia, som just nu är 1050 grader het.
"Det är roligt att jobba med drift", säger Fredrik Strömberg som tidigare arbetat som produktionschef inom industrin.
På en av skärmarna syns en eldröd brasa direkt från biobränslepannan Cecilia, som fick sitt namn i samband med invigningen på Ceciliadagen 1998. Med kyla och flera minusgrader får hon jobba för högtryck.
Jobbar ni också för högtryck?
– Det händer alltid lite mer när det är så här kallt, säger Jörgen och ger ett iskallt exempel:
Biobränslet måste bevattnas för att inte vara för torrt för pannan.
– Nu när det var så kallt så frös det och vi fick hacka loss stora frusna flisklumpar.
Grot. 90 procent av det som eldas i fjärrvärmeverket består av grot (grenar, rötter och toppar) från skogsbruk inom fem mils omkrets runt Åtvidaberg.
Det går förstås också åt mera bränsle. I Cecilia eldas 90 procent grot (rester i form av grenar, toppar och rötter från skogsbruk) och tio procent stamflis. Allt är, enligt Tekniska verkens miljöplaner, närproducerat och levereras av entreprenörer inom en omkrets av fem mil runt Åtvidaberg.
Den stora flisfickan fylls på. När det är riktigt kallt går det åt mycket flis, motsvarande en skopa i timmen, till pannan.
Under riktigt kalla perioder går det åt nio till tio kubikmeter biobränsle i timmen. Det fylls på i en gigantiskt flisficka för vidare matning in i pannan.
– Vi fyller på med lastmaskinen. Skopan rymmer åtta kubik, så det blir ungefär en skopa i timmen. På ett år gör vi av med 31 500 kubik flis, det blir 3937 skopor, konstaterar Fredrik.
Jörgen skrattar till. Den tidigare skopan rymde bara häften, fyra kubik och krävde dubbelt så många rundor till och från flishögen.
– Nu behöver vi inte köra lika mycket.
Här är vattenrören som går ut från fjärrvärmeanläggningen. Vid 20 minusgrader är det utgående vattnet 100 grader varmt.
Under vinterns kallare perioder räcker biobränslepannan och den energi som tas tillvara genom rökgaskondensering, inte till.
Då tar Tekniska verken företaget Farmarenergi, med egen biobränsleanläggning i Eksätter, till hjälp.
– De stöttar oss, berättar AnnBritt Larsson, affärsenhetschef inom regionala fjärrvärmenät på Tekniska verken.
Trots tillskottet från Farmarenergi räcker biobränsleanläggningarna inte till helt. Det sker när det är kallare än sju minusgrader.
– Då kan vi behöva använda våra oljepannor. På årsbasis brukar mindre än en procent av energin komma från olja. Förra året, som var ett varmt år kom mindre än 0,3 procent av energin från olja, säger AnnBritt Larsson.
Under sommaren kommer all värme- som mest går till varmvatten- från Farmarenergi. Då stängs anläggningen i Facetten ner för årlig genomgång och underhåll.
– Vi arbetar med ständiga förbättringar för att ha en effektiv anläggning, säger Larsson.