Miranda Cox går igenom maskinskrivna dokument i bruna arkivmappar från Facit. Forskarrummet på Brukskultur bär andra tidsdokument, som räknemaskiner och kontorsmöbler från olika tider.
Hon sitter själv i forskarrummet i Brukskulturs lokaler i Facetten. På skrivbordet ligger pärmar, fyllda med dokument skrivna på skrivmaskin.
– De innehåller förberedelser inför en stor kontorsutställning inför lanseringen av Facit 80. Det är lite spelet bakom kulisserna, vad man ville fronta och framhäva, säger Miranda Cox, doktorand vid Uppsala universitet.
En säckkärra är lastad med arkivmappar. På ett bord finns ännu en samling tidsdokument, tidningsklipp och produktkataloger från Facits arkiv.
I högarna finns källor och underlag för en kommande doktorsavhandling om det svenska kontorets historia under senare delen av 1900-talet, med särskilt fokus på kontorslandskap.
Vad får en kvinna född i början av 1990-talet att intressera sig för kontorsmiljöer för mer än 50 år sedan?
– Jag är väldigt intresserad av arbete och hur man historiskt föreställt sig arbete. Vad är arbete? Hur ska den arbetande människan vara? Hur ser framtidens arbete ut?
Miranda Cox, doktorand vid Uppsala universitet forskar om det svenska kontorets historia under senare delen av 1900-talet, med särskilt fokus på kontorslandskap. Det har fört henne till Facits arkiv i Åtvidaberg.
Frågorna är inte nya.
– Redan på 1960-talet började man utforska framtidens arbete och hur kommunikation och effektivitet skulle ta sig uttryck i arbetslokalerna. Kontorslandskapet introducerades som en kontrast till trälhavet och de traditionella cellkontoren.
Trälhav? Cellkontor?
– Ja, de kallades trälhav eller slavhav. Det var fabriksinsprirerade kontorsmiljöer för de som arbetade med information och administration. De satt på rad, hela tiden med en rygg framför sig. Cellkontoren är traditionella kontoren, med kontorsrum i korridorer.
Brukskultur Åtvidaberg har ett forskarrum i sina lokaler och förser forskare med arkivhandlingar. Miranda Cox från Uppsala universitet har fått tillgång till en mängd arkivmaterial om Facits arbete att ta fram möbler och system för kontorslandskap.
Kontorslandskapet introducerades i Sverige under 1960-talet som det nya moderna, också ett alternativ till det som kallades för ett "hierarkiskt patriarkalt kontor". I kontorslandskapet föreställde man sig att kommunikation och information skulle flöda. Man talade om att lagarbete skulle främjas. Demokratiska synsätt skulle skapa platta organisationer, inte drivna av hierarki som tidigare.
Trots föresatserna blev kritiken skoningslös.
– Det fanns en ambivalens i de demokratiska anspråken. Hierarkier tog sig andra uttryck. Kontorslandskapen skapades i djupare lokaler, färre fick till tillgång till fönster. De som fick det var oftast chefer.
Under senare delen av 1970-talet motiverades kontorslandskapen utifrån att de skulle vara mer behovsanpassade. De som behövde enskilda arbetsrum skulle få det. I slutet av 1970-talet, och in på 1980-talet byggdes kombikontoren, som ett mer flexibelt koncept. Med 1990-talet och mobiltelefonerna ökade rörligheten på kontoren.
En bild av det moderna kontoret.
Miranda Cox är engagerad. Hon rör sig obehindrat mellan tidsepokerna, väcker liv i ord som telefonjack, heltäckningsmatta och fiolfikus. Hon knyter samman de tidiga kontorslandskapen med 1990-talets "flexkontor" där personal har sina tillhörigheter i en hurts och inte ett "eget" skrivbord på arbetsplatsen, och de nutida hemmakontoren i spåren av pandemin.
Inte oväntat svarar hon ja på frågan om hon sett storfilmen "9 To 5" från 1980 med Dolly Parton och Jane Fonda.
– Den innehåller jättemycket intressant. Det hade varit jättespännande att få åka tillbaka till den tiden och klä ut sig till kontorskonsult och ställa frågor.
"Det hade varit jättespännande att få åka tillbaka till den tiden och klä ut sig till kontorskonsult och ställa frågor", säger Miranda Cox som forskar om kontorslandskap.
I Åtvidaberg hade kontorsmöbler, de första med inspiration från USA, tillverkats sedan sekelskiftet. Inför lanseringen av möbler för kontorslandskapet under 1960-talet hade Facit också vänt blicken från Sverige.
Facit var i framkant och förde internationella influenser från mässor och kontakter till Åtvidaberg. Facit 80 var ett pionjärprojekt.
– Mycket genom Facit kom västtyska kontorsmiljöer till Sverige.
Miranda Cox funderar på en fortsatt forskning efter sin doktorsexamen. Arkiven i Åtvidaberg lockar. Kanske blir det en postdoc i Facits historia ut ett teknik- och kunskapshistoriskt perspektiv.
I sin avhandling gör Miranda Cox närstudier på två specifika kontorslandskapsprojekt– Volvo Torslanda som hade Sveriges största kontorslandskap och Trygg-Hansas på Kungsholmen, Stockholm.
– Båda köpte Facitmöbler.
Kan man säga att Facit och Åtvidaberg möblerade upp de första moderna kontorslandskapen i Sverige?
– Ja, och det är delvis på grund av Facit som vi sitter som vi gör idag på våra kontor.
Förklara!
– En del av resonemanget från 1960-och 70-talen känns aktuellt idag. Man talar om liknande principer och lösningar baserade på dessa kontorslandskapslösningar. Kontorslandskapet står sig ganska väl, vi har ofta arbetsplatser i öppna ytor.
När Miranda Cox lagt fram sin avhandling återvänder hon kanske till Åtvidaberg. Facits historia ur ett teknik- och kunskapshistoriskt perspektiv lockar.