Nadia Ali, 45 år har har aldrig sett en lucia. Än mindre upplevt svenskt vintermörker.
Hon sitter i en fåtölj på hotell Stallet och väntar på lucia. Frågorna är flera:
– Är hon från Italien? Varför kommer hon med ljus?
Innan årets lucia Cornelia Wårhem med sina tärnor anländer hinner vi prata.
Nadia Ali berättar att hon är palestinier, men att hon på grund av Israel-Palestina-konflikten är född i Syrien och att hon har levt hela sitt liv där. Tills hon flydde med två av sina fem barn tidigare i år.
– Jag har min man och tre barn kvar i Syrien. Jag känner fruktan för dem varje dag.
Hon visar i mobilen en bild på sin dotter på 21 år, en vacker ung kvinna. Nästa stund berättar hon att hon läst på Facebook tidigare under dagen att ett spädbarn dödats i hennes hemstad. Hon drar sin hand över halsen för att visa hur det ska ha gått till.
– Allt bara förstörs i Syrien.
Så släcks lamporna på Stallet. Sången stiger. Natten går går tunga fjät, följt av Nu tändas tusen juleljus: "Få lysa in med hopp och frid i varje hem och hus"
Nadia lyssnar. Hon förstår inte orden, men innebörden:
– Jag önskar att lucia kan sprida fred till Syrien och Palestina.
"I varje hjärta armt och mörkt, sänd du en stråle blid". Nadia söker se ljuset i Sverige. Två av sönerna är med på Stallet. Hon berättar stolt om sina duktiga pojkar som läst på universitet och som vill fortsätta studera och spela fotboll i Sverige.
Sången fortsätter. "Här kan vi drömma om den fred vi ska få äga en gång". 13-årige Ahmed Atiya filmar med mobilen.
Han har ett stort och smittande leende, men också ett tungt bagage. En vän berättar att Ahmeds hemby i Syrien är helt utplånad, men att pojken fått nytt hopp i Sverige.
– Jag är glad över att vara i Sverige. Allt är bra här, säger Ahmed.
Ahmed och alla andra som samlats applåderar högt och busvisslar mellan sångerna.
– Det är vackert med lucia, säger Ahmed och gör tummen upp.
Den höjer han också för Anita Tennort. Det var hon som föreslog Lions att låta Åtvidabergs lucia lussa på Stallet.