"Det är roligt", säger Matilda Gille som jobbar fört Norconsult om sitt uppdrag att söka blomrikedom i Åtvidaberg.
På kommunens grönytor i tätorten frodas gräset sedan någon vecka tillbaka. Maskrosor har både hunnit blomma och sprida sina fröer.
– Jag har fått ett samtal om det, säger kommunekolog Anton Sunnergren som förstår om det höga gräset kan ge ett ovårdat intryck.
Han har en förklaring till det växande gräset. Efter flera synpunkter från medborgare om att skapa ytor för att främja insekter och pollinerare finns i år en budget för inventering för en framtida ändrad skötsel av vissa gräsytor.
– Vi vill se vilka växter som finns och som kan ge möjlig blomning.
I veckan pågår inventeringen. Matilda Gille, biolog vid Norconsult har rest till Åtvidaberg från Göteborg. När vi möter henne går hon längs med riksväg 35 i höjd med Fågelsångens industriområde.
– Jag tittar efter blommande växter, förklarar hon.
Tror du att förbipasserande undrar vad du gör?
– Ja, det tror jag. Jag syns ju, säger hon och drar i den gula reflexvästen.
Gräset är yvigt, och letar sig upp ur torrt gammalt gräs och skräp från bilister. Det är kanske inte där man väntar sig mest blomrikedom.
– Nej, men det finns utvecklingspotential, säger Anton Sunnergren och beskriver det långsträckta grässtråket längs vägen som ett grönt stråk, en del i en grön infrastruktur som kan leda till och knyta samman gröna ytor med varandra.
Matilda Gille hittar örter. Måror och hundkäx står i knopp, liksom fibblor och någon vädd.
– Jag har en lista med grupperade arter och sätter poäng utifrån blomrikedom, säger hon.
Andra värdefulla parametrar är svåra att hitta just vid vägkanten. I inventeringsunderlaget ges också poäng för inslag av blommande träd och buskar samt död ved, stenrösen och öppna sandytor, miljöer som gynnar för insekter.
Matilda Gille har börjat inventeringen vid Fågelsången och kommer under ett par dagar att arbeta sig inåt tätorten och troligen hitta mera artrika ytor inne i samhället.
Med inventeringen som grund kommer Anton Sunnergren att bedöma vilka grönområden som kommunen kan lämna för ängsskötsel.
Även om kommunen lämnar ytor som ängsmark måste de skötas. Gräs och örter ska slås varje år och växtmaterial samlas upp.
– Man måste sköta de ytorna också, säger han och förklarar att gräs och örter måste slås efter blomning och att det slagna växtmaterialet inte ska lämnas kvar.
Nästa vecka ger kommunen klartecken till sin entreprenör om gräsklippning. Först nästa år är tanken att kommunen ska låta vissa utvalda gräsytor får växa.