– Intresset för bilar har funnits sen jag var en liten pojke, redan då skruvade jag isär leksaksbilar för att se hur allt fungerade, säger Markus Sörlin.
Nu står hans första elbil snart helt klar i garaget, den första han själv konverterat från en klassisk bensindriven Volkswagen Karmann Ghia från 1967. Nu har den en elmotor och batterierna kommer från Tesla.
– Jag älskar gamla klassiska bilar, men många låter dem stå i garaget för att det är svårt att hitta rätt bränsle till dem. De kan kräva blyersättningsmedel eller så är de i så dåligt skick att de inte är körbara längre. Jag vill ge klassiska bilar ett nytt och hållbart liv.
På tomten utanför Åtvidaberg står flertalet bilar, några med skyddspresenning över och andra utan hjul. I det prydligt städade och rymliga garaget spenderar Markus många timmar. För två år sen startade han företaget Sir M och valde att gå ner i arbetstid på Saab där han arbetar som ingenjör med produktutveckling.
– Målet är att kunna göra det här på heltid och det verkar finnas ett intresse bland bilentusiaster runt om i världen. För mig finns det inget roligare, det är nästan en sorg när ett bilprojekt börjar bli klart. Det är resan och utmaningarna dit som är inspirerande.
I ena hörnet av garaget hänger en kamera som dokumenterar alla arbetstimmar som görs på bilen, filmerna lägger Markus sen ut på sina sociala medier. Några klipp har flera tusen visningar.
– Det är minst lika mycket för att själv kunna gå tillbaka och titta på, jag har börjat mäta mitt liv i hur många "gammelbilar" jag hinner rädda innan jag blir för gammal, säger han med ett skratt.
Markus har jobbat på bilen i 2 000 timmar och det är fortfarande ett par hundra timmar kvar innan den är helt färdigställd.
– Vi kommer att åka till bilmässan i Elmia i april och visa upp två bilar varav Karmann Ghian är en av dem, den har en speciell plats i hjärtat.
Hur kommer det sig?
– Jag och min fru köpte den samma dag som vi gjorde det första ultraljudet och såg vår förstfödde. Vi hade en stor släpvagn med oss och åkte direkt till Värmland för att hämta bilen efteråt.
Så den är inte till salu?
– Nej, det är den inte, kanske om det erbjöds en riktig fantasisumma, säger Markus.
Hur var det att köra den första gången?
– Det var ett stolt ögonblick och känslan när man startade den och allt fungerade felfritt är svår att beskriva. Vi hade ingen motorhuv, rutor eller dörrar på så det var lite dragit, säger Markus med ett skratt.
Hans fru Åsa är också ingenjör men inom rymdindustrin.
– Hon är väldigt duktig på det teoretiska, mycket bättre än mig, och hon är väldigt stöttande när det kommer till min satsning.
Tidigare sysslade Markus mycket med dragracing och flyttade först från Sundsvall till Linköping för att komma nära racingbanan på Mantorp Park.
– Mitt bilintresse har aldrig svalnat utan bara bytt inriktning genom åren. Min förkärlek för klassiska bilar har dock alltid funnits där och jag vill att de ska finnas kvar länge. Det kommer komma en tid när fossila bränslen inte längre är tillåtna och ingen vill att de klassiska bilarna ska sluta användas, så vi behöver bara ändra sättet att driva dem.
I garaget hänger registreringsskyltar från gamla bilar på väggen och på övervåningen sitter fronten på en gammal Folkabuss.
– Ja, jag gillar inte att slänga saker som har ett nostalgiskt värde, så mycket stannar här, säger Markus med ett stort leende.