Längst upp på gatan, granne med skogen, bor Marie och Martin Gärdeman i det som en gång var Maries föräldrahem. Här väcktes tidigt hennes intresse för växter och trädgård. Idag har hon utvecklat det till något av en livsstil.
– Bland det bästa som finns är att hålla på i trädgården. När jag kommer hem efter en lång jobbdag och har mycket tankar som snurrar så går jag ut och pysslar. Det finns alltid någonting att göra.
När Marie och Martin tog över huset för drygt 20 år sedan var det ett tidstypiskt hem med plan gräsmatta och stora barrväxter som på både bak- och framsida fungerade som insynsskydd.
– Är det något jag ångrar med trädgården så är det att vi inte tog hand om alla barrväxter. Det finns så mycket man kan göra med dem, som att formklippta till exempel. Det tar lång tid innan man får dem så stora och fina som dem vi tog ned.
Marie beskriver hur hon under många år köpte växter utan en tydlig plan, hon gjorde bara plats för dem i rabatterna. Men sedan tänkte hon om.
– Jag gav mig själv köpstopp under ett eller två år. Den tiden ägnade jag åt att skissa upp hur jag ville att trädgården skulle se ut.
Idag har Maries intresse för trädgården även smittat av sig på maken Martin. Det är fortfarande hon som står för idéerna, men hon är tydlig med att Martin är med i besluten och framförallt hjälper han henne med det fysiska arbetet.
– Jag skulle inte klara vissa av grejerna utan Martin. Våra stora projekt gör vi tillsammans, säger Marie och får medhåll av sin man.
Även om det är Marie som läser på om växter och väljer vad som ska finnas i trädgården har hon fint stöd av Martin som följer med på allt från resor till handelsträdgårdar till privata trädgårdsdagar.
– Det är så roligt att göra det tillsammans. Dessutom har jag tur att flera av mina vänner delar mitt intresse så det finns alltid någon att prata med. Jag älskar att prata trädgård.
Att ta över sitt föräldrahem kan vara en utmaning när man vill ändra om, men Maries pappa Rolf har bara varit positiv. Fortfarande idag är han med på ett hörn och hjälper till att planera projekt.
– Orangeriet var tänkt som en femtioårspresent till mig själv och vi har hållit på i några år nu. Vi har satt olika delmål och lovar oss själva att inte ha ett stress- och pressprojekt. I år kommer glasen och dörren på plats.
Orangeriet blir 24 kvadratmeter och tanken är att det ska vara ett medelhavsklimat därinne. Marie föredrar blommor framför ätbart, men har en tydlig plan över vilka växter som får komma in i orangeriet.
– Det blir fruktträd som citron, aprikos och granatäpple bland annat.
När orangeriet väl är på plats är det dags att göra i ordning utanför. Marie är rädd om sina växter och flyttar hellre om än gör sig av med någon. Hon berättar hur hon var stressad inför gjutningen av platta till orangeriet eftersom det var tidigt på våren och hon inte lokaliserat alla sina växter.
– Innan grävde och grävde jag och placerade om det jag trodde var växter, innan de skulle komma och gräva upp rotklumpar. Men jag hade inte hittat min Treblad. Den hittade jag precis innan de skulle börja gräva och jag blev så glad att jag tjoade till.
Även om mycket tid går till orangeriet njuter Marie till fullo av resten av trädgården och arbetet runt det.
– Jag har tur, för mitt ställe för avkoppling är väldigt lättillgängligt. Det är precis utanför dörren.