Lik, politik och älskarinnor på rum 648

Det ska sägas direkt. Trassel är tuff utmaning för publiken.

I takt med att det, minst sagt, trasslar till sig på scenen i Kulturhuset stiger pulsen och det är svårt att hålla händerna i styr. De far upp mot huvudet och vill hålla för både ögon och öron.

Albin Waldau Wass, 17 år som sitter intill Correns utsända på genrepet utbrister mellan skratten under andra aktens högt uppskruvade förvecklingar:

– Jag klarar inte mer.

Det är ett urstarkt betyg till ensemblen. Men låt oss ta det från början.

Kvällen har just börjat. Vi befinner oss i rum 648 på Grand hotell i Stockholm. Där har en minister (Magnus Jönsson) just slagit upp en drink. I svitens sovrum väntar älskarinnan (Erika Milton Rehn)

Det blir inte som de tänkt sig. Inte alls.

Bakom ett draperat fönster väntar chocken: en privatdetektiv (Manke Andersson) synes vara ihjälklämd under det giljotinliknande fönstret.

Hur gömmer man ett lik? Och hur räddar man sitt politiska rykte samtidigt som en nitisk hotellmanager (Gun Prytz), roomservicen (Pontus Andersson) och städerskan (Sanna Rudin Kindholm) kliver in i sviten i skytteltrafik?

Jo, ministern ringer in sin statssekretare (Stefan Lindén).

Första akten har sina temposvackor. I andra akten däremot går det undan.

In stormar ministerhustrun (Camilla Smedberg) och låter sig förföras av en erotiskt dansande statssekretare. Älskarinnans testosteronstinna make (Erik Grönqvist) fortsätter ilsket vrålande söka den som förfört hans fru och skapar panik i sviten. En trånande sjuksyster (Kerstin Brindmark) klär av sig inför statssekreteraren, som nu börjar få många kvinnor att hålla redan på.

Och så är det fönstret, denna förvecklingarnas oberäkneliga flyktväg som får publiken att sätta hjärtat i halsgropen. Inte bara en gång, utan flera.

Det är då grannen på första raden, precis som undertecknad börjar studsa i stolen. Efteråt summerar Albin Waldau Wass:

– Det var riktigt kul, samtidigt som jag tänker: Nej, vad sysslar de med. Det syltar in sig i lögner mer och mer. Det bara eskalerar.

I publiken under genrepet finns en rutinerad och rosad fars-aktör, Niklas Leander som i år tagit spelpaus. Han får sätta betyg på sina tidigare medspelare:

– De har bra tajming och bra tempo. De sätter poängerna och har satt sina karaktärer. De är på plats. Och så är det detta fönster!

På tal om fönster. Scenen imponerar. Odd Tember med medhjälpare har återigen skapat rymd och trevnad.