Mulmholk liggandes på marken för att fyllas med sågspån.
Naturreservatet, strax utanför Åtvidaberg, har femton mulmholkar sedan tidigare. Hästenäs är med i projektet Life bridging the gap som syftar till att återställa ekskog. Ett dåligt ekbestånd drabbar skalbaggspopulationen – som då kan behöva räddas på artificiell väg.
Vad är en mulmholk bra för?
– Mulmholkar är ett sätt att råda bot på bristen av dött trä i våra naturreservat. Man bygger en träkonstruktion som man fyller med sågspån. Det fungerar ungefär som ett ihåligt träd, säger Mikael Burgman, naturvårdsförvaltare på länsstyrelsen i Östergötland.
I mulmholkarna trivs eklevande skalbaggar. Eftersom skogen består av mestadels ung skog så saknas den mulm som vanligtvis uppstår i äldre träd. Utöver detta utförs också veteranisering på unga träd. Det är ett sätt att snabba på åldrandet genom att med flit tillfoga skador på träden. I skadorna bildas mulm som skapar livsnödvändiga förutsättningar för många insekter.
I Hästenäs monteras också sandbäddar.
– Sandbäddar är till för att skapa livsmiljöer för sandbin och marklevande insekter. Totalt har vi monterat tre sandbäddar med 30 kubikmeter sand i varje, säger Mikael Burgman.
Hästenäs har klarat sig från stormarna i Östergötland under 2021, men har däremot haft problem med granbarkborren.
– Vi har väldigt mycket skador av granbarkborren, fullvuxna granar står och dör i reservatet, säger Mikael Burgman.
Eftersom Hästenäs är ett naturreservat planteras ingen ny gran, utan nya lövträd väntas växa på platsen.
Det finns gott om ekoxar i Hästenäs Kyrkskog.