Lovisa menar att kommunens hemtjänst agerade för sent och lämnade hennes svärfar ensam och naken med avföring i bostaden. Hans tillstånd var symtom på allvarlig sjukdom.
– Det var nära att han inte klarade det, säger mannens svärdotter "Lovisa", som har sin svärfars medgivande att berätta om det som drabbade honom under sommaren.
– Detta får inte hända igen. Detta är inte värdigt för någon äldre, säger Lovisa.
Hon är engagerad och har själv arbetat i 30 år i olika positioner inom äldreomsorg. När hennes svärfar insjuknade under sommaren reagerade hon och bad efteråt om att få ta del av hemtjänstens journalanteckningar.
– Som anhörig var det skrämmande att läsa att han lämnats ensam i ett akut tillstånd.
Lovisa reagerade med att lämna in ett klagomål. Det ledde till att kommunen skrev en avvikelse enligt lex Sarah. Mannen hade lämnats i en situation som "upplevdes ovärdig".
Nu har kommunen utrett händelsen och lämnat in en anmälan enligt lex Sarah till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.
Lovisa berättar om de där sommardagarna. När hemtjänsten kommer till bostaden en morgon är hennes svärfar så förvirrad att han enligt journalanteckningarna "ville gå hem och pratade om besynnerliga saker".
Omvårdnadspersonal kontaktar planerare inom äldreomsorgen och framför att mannen "inte mår bra".
Nästa morgon är hemmet stökigt. I köket står mycket disk. I badrummet ligger avföring på golvet.
Personal på plats reagerar och tar kontakt med sjuksköterska inom kommunens hemsjukvård. Men mannen är inte ansluten till hemsjukvården. Istället hänvisas personal att ringa vårdcentralen, som så dags på morgonen inte har öppnat. Telefonsamtalet går inte fram.
Mannen säger, trots sitt tillstånd och oredan, att han kan städa upp själv.
Efter besöket tar den personal som varit i bostaden kontakt med enhetschef och planerare om mannens situation och behov av insatser i hemmet.
Ansvarig enhetschef beslutar att ny kontroll och bedömning ska göras under eftermiddagen.
Dagen efter att mannen uppträtt förvirrat blir hans medvetande dåligt. Han yrar, har tappat sin stomi, är rosig och har kanske feber. På golvet i rummet och i badrummet ligger lös avföring. Ambulans larmas. På US konstateras att mannen drabbats av akut njursvikt.
På de sex timmar som mannen lämnas ensam förvärras hans tillstånd.
När personal kommer till bostaden är hans medvetande dåligt. Mannen yrar och har tappat sin stomi. Han är rosig, har kanske feber. På golvet i rummet och i badrummet ligger lös avföring.
Anhöriga larmas, liksom ambulans. På US konstateras akut njursvikt. Han blir inlagd och stannar kvar på sjukhuset under två veckor.
– Man skulle inte avvaktat så länge, säger Lovisa och menar att akuta insatser skulle satts in redan den första morgonen.
Kommunens utredning visar brister i dokumentation och personalkontinuitet. Under det dygn mannens hälsa försämrades hade han besök av fem personer från hemtjänsten.
Personal har enligt utredningen agerat enligt de rutiner som finns. Men två förhållanden har komplicerat händelseförloppet. Dels saknades samtycke för personal att kontakta anhöriga, dels hade ett trygghetslarm som mannen fått blivit kvar oanvänt i en påse.
Kommunen bedömer händelsen med Lovisas svärfar som ett allvarligt missförhållande och har anmält händelsen enligt Lex Sarah till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.
Utredningen fokuserar till största delen på samtycke och larm. Lovisa har bett kommunen om återkoppling, men får del av utredningen först efter att Corren begärt ut den.
– Jag tycker att den är bristfällig. Man fokuserar på fel saker och missar att man lämnade min svärfar naken med avföring i lägenheten i sex timmar.
Hon fortsätter:
– Det borde också ha framgått att det inte blivit en utredning om inte vi frågat efter journalerna.
Vad tycker du skulle ha hanterats på annat sätt?
– Någon skulle ha tagit tag i situationen, röjt upp och snyggat till honom. Man kan inte bara gå eller låta bli att kontakta närstående, även om den boende säger det.
Lovisas svärfar har idag återhämtat sig och mår efter omständigheterna bra.
Kommunens socialchef Sara Waernér tar del av Lovisas kritik.
– Jag kan förstå anhörigas perspektiv. Det är inte konstigt att man reagerar som anhörig, säger hon.
Sara Waernér kan inte kommentera individärendet, men uttalar sig generellt om delar som framkommer i lex Sarah-utredningen, bland annat uppgiften om att det saknades samtycke.
– Om en individ inte vill att vi kontaktar anhöriga, då måste vi respektera detta. Vi kan inte göra något mot någons vilja.
Gäller det även om någon är förvirrad?
– Vi måste till 100 procent respektera när en individ säger ifrån eller säger nej.
Hon påpekar också att kommunen i sin utredning kommit fram till att det funnits brister i det aktuella ärendet.
– Vi hade inte anmält till Ivo om vi inte själva tyckt att vi brustit. Vi har bedömt allvarlighetsgraden som hög.