De som vill tjuvkika lite i förväg kan kvällar och helger titta in genom skyltfönstren till den tomma butikslokal vid Stora Torget där ett 50-tal repetitioner görs innan farsen är färdigslipad och publikmogen.
– Folk blir nyfikna när de ser att vi repar här. Det är bra marknadsföring för pjäsen. En del har frågat om de redan kan köpa biljetter, och visst går det, säger Teater Traskas producent Pia Oredsson-Tember.
Det är nionde året i rad som det arrangeras fars på nyår i Åtvidaberg, tidigare kördes revy i 14 år. Det ska spelas tolv föreställningar av pjäsen Omaka par, skriven av amerikanske författaren Neil Simon.
– Det finns en manlig och en kvinnlig version av pjäsen. Vi har valt den kvinnliga, det blir mer tjejer i fokus i årets fars. Det är ganska många killar som varit med tidigare, men som inte har tid att vara med. Desto fler tjejer är på hugget. Därför valde vi den versionen, säger regissören Magnus Jönsson, som även har en mindre roll i pjäsen.
Magnus tillägger att det är första året som alla medverkande skådespelare bor i Åtvidaberg. Det är ett engagerat gäng glada amatörskådisar. Repliker och förflyttningar på scenen ska nötas in, samtidigt som det pratas och skrattas mycket.
– De flesta som provar på att spela teater fastnar för det. Kul, gemenskap och utvecklande, sammanfattar veteranen Magnus med tre ord.
– Det är mycket diskussioner när vi repar. Vi pratar om de olika rollfigurerna, vi resonerar oss fram. Alla är angelägna om att det ska bli bra, säger Magnus.
Regissören kommer med synpunkter, vänligt men bestämt, på hur rollerna spelas.
– Magnus är duktig på att få oss att hitta rätt karaktär. Man har fått lite aha-upplevelser. Han är en jättebra regissör, säger Erika Milton-Rehn.
Till skillnad från engelska farser är det nästan inget spring i dörrar i denna amerikanska fars. Det är främst texten som bär pjäsen, som handlar om ett gäng på sex kvinnor i 40-årsåldern som träffas för att spela Trivial Pursuit.
– Alla har så olika karaktärer. Det är det som är det roliga. Vi befinner oss på 80-talet. Publiken kommer att känna igen sig i kläderna. ”Oh, en sådan klänning hade jag också”, säger Pia med ett leende.
Samtalet kommer in på skillnaden mellan fars och komedi:
– Grejen med fars är att vanliga människor hamnar i dråpliga situationer. I komedi är det tvärtom, mer skruvade figurer i vanliga situationer, förklarar Magnus.
Hur som helst lovar farsgänget att publiken kommer att få roligt, och de själva också.