Lindkullen ligger strategiskt till för pendling. I ena änden av området finns järnvägen med Basthagens station, i andra änden ligger väg 35.
När behovet av ny tomtmark i Åtvidaberg nämnts har blickarna länge riktats mot ett område alldeles norr om Åtvidabergs tätort.
Här, i anslutning till villaområdena Basthagen och Nygård, ligger ett naturskönt och delvis kuperat område med både skog och åkermark. Åt ena hållet begränsas det av järnvägen och åt andra av väg 35.
Väg 35 ligger i direkt anslutning till det område som kommunen nu ska ta fram en ny detaljplan för.
– Det ligger strategiskt till i den norra delen av Åtvidaberg, mot Linköping med närhet till kommunikationer, säger kommunalrådet Thomas Lidberg (S) som nyligen klubbat igenom ett beslut i planerings- och ekonomiutskottet om att kommunen ska påbörja ett arbete med en ny detaljplan.
Området omnämns som Lindkullarna, alternativt Lindkullen efter den vallåker som ligger närmast Basthagen. En del av området benämns även som Bottnarna.
– Det låter inte så roligt. Därför har vi valt att kalla det Lindkullen, säger Robert Bredberg.
Större delen området ägs i dag av Baroniet Adelswärd.
– Det har varit en diskussion både inom Baroniet och kommunen om Lindkullen. Vi har varit två parter som tänkt samma sak, säger Gustaf Adelswärd, Baroniet och fortsätter:
– Jag tycker att Åtvidaberg ska växa.
Gustaf Adelswärd uppger att styrelsen för Baroniet Adelswärd sagt ja till att gå vidare med planer på att exploatera den del av Baroniets marker, som omnämns som Lindkullen. "Jag tycker att Åtvidaberg ska växa", säger han.
Hela området som Baroniet och kommunen nu ringat in för detaljplanearbetet är på omkring 50 hektar. I en beräkningsmodell i beslutsunderlaget anges åtta villatomter per hektar. Det skulle innebära 400 nya villatomter.
– Alla delar i området kommer inte vara lämpliga att bygga på. Men totalt rör det sig om hundratals tomter. Det är en jättesatsning för ortsutvecklingen om den blir av, säger Robert Bredberg och jämför Lindkullen med hela Nygård.
Lindkullen är naturskönt och är idag ett populärt strövområde.
– Det skulle bli som en helt ny stadsdel.
Planarbete tar tid. Flera utredningar krävs, bland annat kring arkeologi, geoteknik, markmiljö, buller, dagvatten och naturvärden.
– Det är en process som kommer att ett antal år, säger Thomas Lidberg.
Frågor om vem som kan komma att exploatera området återstår.
– Det är för tidigt i processen, svarar Gustaf Adelswärd på frågan om Baroniet vill exploatera själva.
Han framhåller istället att kommunen och Baroniet har samma ambitionsnivå– att utreda förutsättningarna för att Lindkullen ska bli ett nytt attraktivt bostadsområde.
– Det känns jättebra.
Thomas Lidberg är inne på samma spår.
– Ett steg i rätt riktning.
Robert Bredberg tillägger:
– Tillgången på tomtmark har varit en begränsning. Vi har inte haft något större i Åtvidaberg att erbjuda tidigare.
Landskapet vid Lindkullen är varierat och består av både skog och åkermark,
Kommunen har under de senaste åren arbetat med detaljplan för Grebo Norrby. Den har överklagats och ligger just nu i domstol.
– Vi kan inte bara hänga upp oss på Grebo Norrby. Vi behöver ha något i bakfickan, som nästa projekt för att kommunen ska kunna växa, säger Thomas Lidberg.
Varför måste kommunen växa?
– Vi behöver ett större befolkningsunderlag. Vi behöver skatteunderlaget för att bedriva kommunala verksamheter, men också för att samhällsresurser ska kunna ha högre kvalité och kunna överleva.
Basthagen C.
Med en satsning på Lindkullen flirtar Åtvidaberg med tomtspekulanter utanför kommungränsen, till exempel med Linköpingsbor som vill bygga nytt.
– Vi måste kunna möta dem som vill bo i vår kommun. Åtvidaberg har många fördelar, säger Thomas Lidberg och tar tillfället att sälja in kommunen:
– Vi har många fördelar, som trygghet, tillgång till natur och bra kommunikationer. Vi har närhet till både stad och land. Det småskaliga är attraktivt.