Kommunen i botten – få politiker med högre utbildning

Åtvidaberg hamnar i botten i en jämförelse av utbildningsnivån bland landets kommunpolitiker. Bara 14 procent av kommunpolitikerna i Åtvidaberg anges ha högre utbildning.

Bara 14,3 procent av de folkvalda i Åtvidaberg har högre utbildning. Det placerar Åtvidaberg i bottenskiktet i SCB:s undersökning av utbildningsnivå bland kommunpolitiker.

Bara 14,3 procent av de folkvalda i Åtvidaberg har högre utbildning. Det placerar Åtvidaberg i bottenskiktet i SCB:s undersökning av utbildningsnivå bland kommunpolitiker.

Foto: Lotta Willsäter

Åtvidaberg2021-01-27 08:30

Åtvidaberg tar två bottenplaceringar i statistikmyndigheten SCB:s jämförelse av utbildningsnivån hos folkvalda i landets kommuner. Undersökningen visar att drygt en tredjedel av landets kommunpolitiker är högutbildade, det vill säga har en eftergymnasial utbildning som är minst tre år. 

Listan toppas av Lund med 73,8 procent och följs av Täby och Uppsala. Linköping går in som femma med 60,8 procent. 

För Åtvidaberg är andelen högutbildade kommunpolitiker låg. Bara 14,3 procent har mer än tre års eftergymnasial utbildning. Med det hamnar Åtvidaberg sist i länet. Också jämfört med riket hamnar Åtvidaberg i botten, som kommun nummer 278 av 290.

Kommunalrådet Thomas Lidberg (S) uttrycker spontant förvåning, men samlar sig och söker förklaringar: 

– Kan det bero på att vi har liten omsättning politiker och en hög andel äldre? Historiskt sett har företagen, som Facit utbildat sin personal i yrkesskola. Vi är också ett brukssamhälle och har generellt låg utbildningsnivå. Många unga flyttar också ifrån Åtvidaberg för att utbilda sig

Thomas Lidberg hör själv till de som SCB räknar ha en högre utbildning. Han är utbildad sjukssköterska och har kompletterat med högskolekurser kopplat till tidigare arbete.  Men han vill inte värdera politiker med högre utbildning framför andra.

– Det behöver inte vara sämre att ha yrkeserfarenhet än utbildning. Det bästa är att ha både och. Intresse och engagemang är också viktigt. 

Kommunalrådet Joakim Magnusson (C) ser Åtvidabergs bottenplacering som ett underbetyg och menar att partierna bör ta större ansvar för att rekrytera bredare.

– Det gäller ålder och kön, men också utbildningsnivå. Det viktigaste är att ha ett bra spann. 

Samtidigt konstaterar han att många som lämnar Åtvidaberg gör det för att studera vidare.

– Alla kommer inte tillbaka som hemvändare, tyvärr.

Magnusson frågar sig om kommunpolitikernas utbildningsnivå matchar invånarnas. Det närmaste svaret finner vi i SCB:s statistik från 2019, även om SCB räknar in personer från 16 år, som ännu inte kan ha eftergymnasial utbildning. 

Statistiken anger att 11,8 procent av invånarna i Åtvidaberg har mer än tre års eftergymnasial utbildning. Andelen högutbildade kvinnor är nästan dubbelt så hög som andel män (knappt 16 procent jämfört med drygt 8). 

Tommy Aarna (M) ser att kommunpolitiker bör motsvara ett genomsnitt av befolkningen.

– Det bör vara högt och lågt, säger han och fortsätter:

– Att vi ligger lågt till är inte bra, men bara för att vi inte har högre grad av högutbildade politiker behöver vi inte vara sämst, säger han. 

Aarna trycker istället på vikten att partierna ser till att ledamöterna är väl pålästa inför besluten, bland annat för att kunna skapa sig en egen uppfattning. 

Thomas Lidberg talar också om vikten av pålästa ledamöter, men säger att det är stor skillnad på att vara fritidspolitiker och kommunalråd. 

– Som fritidspolitiker är det svårt att se helheten Jag uppmanar alltid alla att ställa frågor. Under pandemin har det varit svårt att samla vår grupp, men vi ska ha skypemöten inför fullmäktige framöver och gå igenom ärenden.

Jan Svensson (SD) hakar inte upp sig vid SCB:s undersökning. 

– Det är bara att acceptera fakta. Jag tycker att det viktigaste är att vi har politiker som företräder invånarna och att man är insatt. Vi ska också vara glada att folk vill engagera sig politiskt. 

SCB:s undersökning

SCB har kartlagt utbildningsnivå bland politiker. Hälften av landets riksdagsledamöter har eftergymnasial utbildning om minst tre år. Motsvarande siffra för kommunpolitiker är drygt en tredjedel.

Undersökningen bygger på valstatistik från 2018. 

Så ser det ut i länets kommuner: Linköping, 60,76 procent, Vadstena, 42,86, Norrköping, 42,35, Boxholm 40,74, Söderköping, 38,46, Ödeshög, 31,43, Kinda, 31,43, Motala, 29,82, Mjölby 25, Finspång 24,44, Valdemarsvik, 17,14, Ydre, 15, Åtvidaberg, 14,29.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!