Granskningen visar att kommunen gjort åtgärder kring trygghet och betyg, men att det finns utvecklingsområden. Utbildningschef Karl Johan Sjödin uppger att arbetet är igång och att analysen ska ska fördjupas under kommande läsår.
– Det går i linje med det vi redan vet och planerat att analysera djupare i höst, säger kommunens utbildningschef Karl Johan Sjödin.
Skolinspektionens kvalitetsgranskning rör både grundskolan och gymnasieskolan i Åtvidaberg. Den handlar om kommunens ansvar för att ge en likvärdig utbildning och om kommunen klarar uppdraget att ge elever förutsättningar att nå de nationella målen.
Granskningen bygger på intervjuer, dokumentation, statistik över studieresultat och trygghetsenkäter.
Bland annat framkommer skillnader mellan flickor och pojkar.
- Flickors studieresultat i grundskolan har försämrats över tid, men det varierar mellan olika skolenheter.
- Flickorna i nian har ett lägre meritvärde än pojkarna. Det avviker från trenden jämfört med riket.
- Eleverna känner sig överlag trygga både i grund- och gymnasieskolan, men pojkar upplever överlag en högre grad av trivsel och trygghet än flickor. På gymnasieskolan har de kvinnliga elevernas upplevelse av trygghet minskat medan de manliga elevernas har ökat markant, enligt en enkät vårterminen 2023.
- På högstadiet är den psykiska ohälsan hos flickor påtaglig. Flickor uppger exempelvis i enkäter att de generellt känner sig trygga i grundskolan, men att deras självkänsla är låg.
- Flickornas upplevelse av trygghet har minskat påtagligt mellan 2021 och 2023 medan pojkarnas har ökat.
Karl Johan Sjödin funderar över orsaker och resonerar kring generella tendenser i samhället.
– Jag ser med viss oro på hur samhället utvecklas och hur vi är mot varandra på sociala medier. Det påverkar pojkar och flickor på olika sätt.
Han nämner också att flickor historiskt sett varit mer studiemotiverade än pojkar.
– Det har skapat stress och förväntningar.
Ser du att tjejer sätter mer press på sig själva?
– Ja, och det påverkar måendet över tid. Det är inte specifikt för Åtvidaberg. Jag känner igen det från andra kommuner jag jobbat i.
Hur kan skolan motverka det?
– Genom att jobba likvärdigt med alla elever och att få till en väl fungerande undervisning, där man skapar förtroenden och ger eleverna tillit till den egna förmågan.
Han ger några råd till de som kanske kämpar med höga förväntningar.
– Man kan sänka sina förväntningar och ändå prestera, men att hitta en rimlig ambitionsnivå är en utmaning.
Skolinspektionen konstaterar att kommunen gjort relevanta analyser av studieresultat och trygghet i sitt arbete med förbättringsåtgärder, men ställer nu krav på att kommunen utvecklar sin analys av studieresultat och trygghet i både grund- och gymnasieskolan sett till variationer mellan pojkar och flickor.
Skolinspektionen konstaterar även att kommunen genomfört åtgärder för elever som har sämre förutsättningar att nå utbildningens mål så långt som möjligt, men att det finns utvecklingsområden. Kommunen ska även här utveckla sin analys av hur elevernas olika behov och förutsättningar påverkar deras möjligheter att ta till sig utbildningen, både i grund- och gymnasieskolan.
Arbetet är redan igång, bland annat utifrån en kvalitetsplan som behandlats politiskt under våren.
– Ett av våra tre utvecklingsområden nästa läsår är analys och hur vi på förvaltningsnivå kan hjälpa skolenheterna att analysera all data vi har. Det gäller exempelvis trygghet och skillnader i betyg mellan pojkar och flickor, säger Karl Johan Sjödin.
Kommunen har fram till januari nästa år på att redovisa för Skolinspektionen vilka åtgärder som gjorts.