Han tar emot i tjänsterummet i kommunhuset. Här har Thomas Lidberg huserat sedan han tillträdde som kommunstyrelsens ordförande 2019.
Efter valet förra året sitter han kvar, vald på ytterligare fyra år.
– Jag vet spelreglerna nu och vad som krävs av mig, säger han.
Innan vi hinner ställa frågor om den kommande mandatperioden går Thomas Lidberg bokstavligen tillbaka till den förra. Han lägger tre pärmar med tidningsklipp ur Corren på bordet och börjar bläddra.
– Det är roligt att gå tillbaka och se vad som skrivits, också om det som varit kontroversiellt, säger han och får just upp en artikel om skenande byggkostnader i kommunala byggprojekt.
Det är sambon Ingrid Gårlin som klippt och klistrat in artiklar där Thomas Lidberg förekommer. En fjärde pärm med klipp har precis fyllts och ska tas med till kommunhuset.
Vi lägger pärmarna till handlingarna och blickar framåt. Hur ser du på kommande år?
– I dagsläget finns inget facit. Världsläget avgör vilka förutsättningar vi har. Det är inte vi som styr omvärlden, det är den som styr oss, säger han och suckar lätt åt läget:
– Jag är snart den störste pessimisten i det här huset, säger han och berättar om något han snappade upp i kommunens fikarum för att beskriva sin oro.
– Det var någon som fått en elräkning på 18 500 kronor. Hur hanterar man det?
– Jag pratade också med någon som jobbar deltid. Hur klarar man sig då?Jag är jätteorolig över att människor har det tufft nu.
Han har nyligen i den politiska ledningsgruppen lyft frågan om kommunen kan hjälpa de som brottas med sin privatekonomi.
– Media har frågat kommunerna om de kan skjuta upp fakturor, men det krävs inga separata beslut för det eller för avbetalningsplaner. Vi kan göra det redan nu.
Privat är Thomas Lidberg ekonomisk sinnad. Han blir personlig när han berättar att han, trots att han har det gott ställt och gärna lyxar till det på helgerna, låter veckans reklamblad styra matinköpen.
– Jag har det från mina föräldrar. Min mamma var hemma och det fanns inte pengar över. Jag vill gärna känna att jag gjort något fynd, då känns det väldigt bra. Som när man får en ostbit för halva priset.
Är du likadan när det kommer till kommunens ekonomi?
– Ja, jag gnäller ofta om att allt är dyrt så fort en kommun ska göra något. Om vi ska göra en ombyggnad och det kostar 20 miljoner kronor, så säger jag ofta till tjänstemännen att titta på det igen.
Kommunens ekonomi är en ständig utmaning. Kommande mandatperiod är inget undantag. Nyligen kallade Thomas Lidberg in förvaltningscheferna till den politiska ledningsgruppen för att gå igenom "de problem som kommunen brottas med".
Han nämner:
*Kommunens ekonomi: "Skatteunderlaget ser vettigt ut, men vi har en stor pensionsskuld. Varje beslut måste vägas väldigt noga. Jag har begärt en genomgång med raka siffror. Jag vill få läget under kontroll. Om det behövs åtgärder, så kan vi inte gå och vänta. Det måste till tidigt under året."
*Rutinerade kommundirektören Robert Bredberg som lämnar kommunen under våren. I väntan på rekrytering av en ny kommundirektör säger Lidberg: "Vi kommer att tappa fart," men det betyder också att förvaltningscheferna får ta större ansvar.
*Investeringar. "Vi har fört över 108 miljoner kronor från förra mandatperioden till den nya. Det innebär inte att det brinner i knutarna att göra av med pengarna. Varje investering kostar i drift."
Han har också gett ett besked till kommunens förvaltningschefer:
– Jag vill inte höra talas om en klarblå himmel, utan jag vill höra om baksidorna, om vilka problem vi har och vad vi kan göra åt dem.
Han tar själv upp skolan. Bland annat har elevers betyg och behörighet till gymnasiet debatterats flitigt i fullmäktige.
– De problemen måste synliggöras mer. Vi måste få information för att kunna lägga politiska riktlinjer.
Vad vill du uppnå kring skolan?
–En helhet. Barn ska må bra, känna sig trygga i skolan och ta del av undervisningen. De behöver också en meningsfull fritid och det satsar vi på.
Thomas Lidberg pratar på. Han utbrister själv med ett lätt skratt:
– Nu är jag pratsalig.
Sen stannar han upp och säger att politiker, även i de egna leden måste vara mer delaktiga.
– Alla behöver vara mer på tå, säger han och markerar att bland annat utskottsordförandena i större omfattning ska få svara för sina områden samt att han vill se att fler yttrar sig i fullmäktige.