Här syns de pelargoner som slitits ut från föreningens paviljoner och som sedan spridits ut över gatan intill. Om det kommer sättas upp nya blommor vet inte föreningen än.
Det var för ungefär en månad sedan som grannarna Ingela Ek och Anne Sandberg, boende på Söderleden i Åtvidaberg, fick den första bilden skickade till sig på skadegörelsen. På bilden syntes graffiti, så kallade tags, med rosa färg på väggen till en av deras besöksparkeringar.
Sedan dess har det rosa klottret dykt upp på olika väggar och dörrar varje vecka. En del av en balkong har även förstörts.
– Hela vår förening har drabbats av det här, det är jättetrist, säger Ingela Ek.
Den senaste veckan möttes grannarna av ännu en överraskning. Pelargoner som hängt i föreningens paviljong hade slitits bort och spridits ut på gatan. Blommorna sköts av föreningens trädgårdsgrupp beståendes av pensionärer som jobbar ideellt.
– Jag vet hur mycket tid de lägger ned. Det är så tråkigt att deras fina arbete ska förstöras och bli utkastat på gatan, de är jätteledsna, säger Ingela.
Ingela har bott i sin bostadsrätt i tolv år och Anne i tre, men under alla år har de aldrig varit med om något liknande. Utan det är den senaste månaden som skadegörelsen börjat. Den sker alltid om nätterna när ingen granne märker. Det är på morgonen de möts av sabotaget.
Varje gång det klottras måste föreningen ta bort det. På föreningslokalens dörr har det behövts målas om hela sex gånger, men nu avvaktar föreningen. Eftersom den ansvarige är på semester får resten av klottret också vara kvar en vecka framåt.
– Det får vara kvar nu. Huset ligger ju lite i skymundan och de tycker väl att det är kul att måla där, säger Anne Sandberg.
Vilka som är ansvariga för skadegörelsen vet ingen i föreningen. Men vid ett tillfälle fångades några ungdomar på en bild där de hoppade på ett av taken. Vilka det var gick inte att urskilja. Men klottret består alltid av samma "tag" med rosa färg menar grannarna.
Anne Sandberg är medlem i bostadsrättsföreningens styrelse. Här visar hon var blommorna hängt innan de spreds ut på gatan.
I ett Facebookinlägg i en Åtvidabergsgrupp uppmanar Ingela alla att prata med ungdomar runt sig, hon skriver: "Försök ta reda på vad de gör om kvällar/nätter. Kolla hur de mår. Vilket umgänge de har. Visa intresse!"
– Det är ju föräldrarnas ansvar att hålla koll, men sedan borde ungdomarna själva förstå att man inte gör såhär, säger Ingela.
Vad händer framåt? Finns något att göra åt detta?
– Jag vet inte hur man ska hantera det, och nu är alla på semester. Men vi kanske får ha ett möte i styrelsen snart om det fortsätter. Man känner sig ju anfallen, säger Anne.