Adventsbestyr och julklappsinköp sker parallelt med inläsning av kommunala handlingar.
– Det politiska arbetet är roligt och stimulerande, och förhoppningvis gör man nån nytta.
Vintern avvaktar utanför villan på Smultronvägen. Kvarteret doftar lika mycket ÅFF som julbak. Kerstin och Lage bor grannar med Lars ”Knalin” Andersson och Ulf Blomberg.
Lage, ja. Det var tack vare honom Kerstin föll pladask för Åtvidaberg. Rättare sagt: Det var för honom hon föll.
– Jag var på besök hos mina föräldrar utanför Åtvidaberg, tanken var att jag skulle hjälpa till på gården under en kortare tid. Det här var våren 1964, men jag blev kvar. Det har jag aldrig ångrat.
Kerstin Gustavsson är en av få invandrare i kommun-politiken i Åtvidaberg. Hon föddes i Norge. När Kerstin var åtta år emigrerade familjen till Sverige. Fadern tog jobb på Porjus Smältverk.
– Senare övertog mina färäldrar en gård utanför Åtvidaberg, det var dit jag anlände 1964.
Hösten samma år sökte hon jobb på Facit.
Kretskortsmonteringen expanderade. Kvinnor ansågs ha flinka fingrar. Det dröjde inte länge förrän 21-åriga Kerstin utbildade andra i lödning. Hon minns intyget som bekräftar att hon har den kompetens som krävs för att utbilda andra: ”Det stod Karsten i stället för Kerstin.”
Hon avancerade till instruktör. Första instruktören av kvinnokön någonsin i den globala koncernen. Medlemskapet i facket var inte bara självklart. Kerstin tog för sig. Vägrade sitta tyst i den mansdominerade församlingen.
– Därför blir jag så glad när jag ser hur unga tjejer som Erica Nåhdin engagerar sig, de behövs verkligen, även om facket och politiken inte alls har den manliga slag-sida som den hade på 60- och 70-talen.
Det fackliga arbetet på Facit och Partner Tech ledde Kerstin till ordförandeskapet i stora IF Metalls avd 83 och vidare till förbundsstyrelsen. Kommunpolitiker Gustavsson föddes 1982: Ersättare i socialnämnden. Och på den vägen är det. Just nu: Ordförande i kommunfullmäktige.
– Jag ser gärna att det blir mer av debatt, att fler begär ordet.
Kerstin blickar i backspegeln. Ångrar beslutet att slå igen fritidsgården: ”Vi kunde ha gjort mer för de unga.”
Hon värdesätter närheten i den mindre, överblickbara kommunen: ”Det är nära till allt och alla.”