Johan Àr ordförande lokalt i sÄvÀl Barndiabetesfonden och Lions.
Johan Stransky har precis kommit hem frÄn jobbet nÀr han tar emot i villan i à tvidaberg. HÀr bor han tillsammans med sin fru Terése och döttrarna Agnes och Nathalie. Han beskriver sig sjÀlv som en snÀll person som vill vÀl, men det var inte förrÀn dottern Agnes blev allvarligt sjuk som hans ideella arbete började.
â Agnes var bara ett och ett halvt Ă„r nĂ€r vi Ă„kte in till akuten pĂ„ Valborg och fick diagnosen Typ-1 diabetes.
Beskedet kom som en chock för familjen. Johans hustru Terése som Àr utbildad sjuksköterska förstod genast hur allvarligt det var, medan Johan snabbt fick lÀra sig. Idag Àr de vÀl informerade om sjukdomen och hur man ska tÀnka för att hjÀlpa Agnes men de poÀngterar att man aldrig blir fullÀrd.
â Man kan ju aldrig slappna av och vi tog tidigt beslutet att sjukdomen inte skulle fĂ„ hindra oss frĂ„n att leva. Vi hade redan pratat om ett barn till och snart kom Agnes lillasyster Nathalie.
Johan, Nathalie, Therese och Agnes umgÄs gÀrna och mycket med varandra.
Therese och Johan Stransky kompletterar varandra vÀl vilket Àr en förutsÀttning för att det ska fungera med heltidsjobb, barn och ideellt arbete utöver det.
Ăven i vardagen Ă€r det en balansgĂ„ng att se till barnens behov samtidigt som man har sjukdomen att ta hĂ€nsyn till.
â Vi kan se till att hĂ„lla Agnes pĂ„ en nĂ€stan perfekt blodsockerkurva, men hon behöver ju fĂ„ vara barn och pĂ„ lördagar Ă€r det lördagsgodis Ă€ven hos oss.
Johan Àr noggrann med att poÀngtera att det heter typ-1 diabetes och att diabetes inte ska komma först. Johan engagerade sig nÀstan omgÄende i Barndiabetesfonden efter Agnes insjuknande och idag Àr han ordförande lokalt. En del av arbetet Àr att benÀmna sjukdomen pÄ rÀtt sÀtt eftersom den till stor del skiljer sig frÄn typ-2 diabetes, som övervÀgande pÄverkas av levnadsvanor.
Att engagera sig i Barndiabetesfonden var sjÀlvklart för Johan. Tillsammans med de andra medlemmarna i föreningen försöker de sprida och ta in kunskap.
â Det Ă€r den enda fonden i Europa dĂ€r allt gĂ„r oavkortat till forskningen.
NĂ€r han gick igenom ekonomin i Barndiabetesfonden upptĂ€ckte han att den enskilt största gĂ„vogivaren i Sverige var Lions. Snart ringde Johan upp deras avdelning i Ă
tvidaberg och idag Àr han ordförande Àven dÀr.
â Jag vill betala tillbaka för det som de har gjort Ă€ven innan Agnes blev sjuk. Vi Ă€r inte sĂ„ mĂ„nga verksamma men vi vill gĂ€rna bli fler.
I slutet av november arrangerade Lions adventsmys pĂ„ torget och de hĂ„ller alltid i Ă
tvidabergs Lucia, vilket Johan tycker Àr det absolut roligaste att arrangera. Han gillar traditionen och har ett sort musikintresse.
NÀr Johan vill koppla av sÀtter han sig gÀrna en stund vid pianot och spelar.
Lions jobbar aktivt med att samla in och dela ut julklappar till barnfamiljer som behöver det i à tvidaberg. Organisationen har Àven ett nÀra samarbete med förskolor och skolor. Allt som gÀller önskelistor och bidrag sköter Lions under sekretess. Till skillnad frÄn mÄnga andra föreningar vill Lions hjÀlpa utan att det syns att de har varit med och bidragit.
â Det passar mig. Jag Ă€r sjĂ€lv ingen frontfigur utan tycker om att hjĂ€lpa till i det tysta.
Familjen ser fram emot Barndiabetesgalan i Malung som snart arrangeras av en annan familj, Wilmas vĂ€nner. Galan som hölls i Linköping under hösten var vĂ€lordnad. Ăven om det Ă€r otroligt tufft att Agnes Ă€r sjuk, försöker familjen fokusera pĂ„ det roliga som de ocksĂ„ upplever. Johan nĂ€mner till exempel alla mĂ€nniskor som de har lĂ€rt kĂ€nna genom Ă„ren. Det ger dem energi. Johan har ett tydligt mĂ„l, att hjĂ€lpa till att samla in pengar till forskning för att hitta ett botemedel mot diabetes.
â Jag har gett mig fan pĂ„ att Agnes i framtiden ska kunna sĂ€ga att hon hade diabetes nĂ€r hon var liten.