Kristina Andersson, skolskjutshandläggare på Åtvidabergs kommun, uppskattar att ett 50-tal barn fick sin skolskjutsar inställda under tisdagsmorgonen.
Med plusgrader och töväder kommer halkan. Packad och tillplattad snö blir till hård is, som täcks av vatten. Snorhalt, med andra ord.
Strax före klockan sju larmade de första skolskjutschaufförerna om besvärligt väglag.
– När de ser att det inte går att ta sig fram säkert, då litar vi på dem, säger Kristina Andersson, skolskjutshandläggare på Åtvidabergs kommun som under morgonen gick ut med information om att skolskjutsar helt eller delvis fått ställas in.
– Det gäller skjutsar från Fröjerum, Horns gård i Grebo, Dunketorp, Halsebo, Falerum, Hällingsfall, Hannäs och Kvarnvik, säger hon.
Bland de som drabbas av inställda skolskjutsar finns Ann-Sofie Johansson som bor mellan Fröjerum och Rumma, runt två och en halv mil från Åtvidaberg.
– Jag sitter i bilen nu. Med dubbdäck så går det, säger hon vid kvart över åtta på morgonen.
Hur är väglaget?
– Som en isbana. Det finns lite grus och det hjälper, men det skulle behöva grusas mer och oftare. Det är bristfälligt.
Med sig har hon familjens fyra barn; de två som ska till Centralskolan och Alléskolan och de två yngre som är hemma om dagarna. Hon passerar Drängsbo och vet att barnen inte hinner fram i tid till skoldagens start.
– Men vi har skolplikt och det är viktigt att barnen kommer till skolan, säger hon.
Hon har vid morgonens samtal med sina barns chaufför tagit upp frågan om dubbdäck.
– Varför har inte skolbussarna dubbdäck? Jag själv skulle aldrig ge mig ut med allrounddäck och utsätta barnen för fara.
Vi skickar däckfrågan vidare till Kristina Andersson på Åtvidabergs kommun.
– Det är Östgötatrafiken som upphandlar skolskjutsarna och ställer kraven, säger hon.
Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken, har själv känt av halkan på morgonen.
– Is med vatten på är förrädiskt. Det var halt, säger han om promenaden till jobbet i Linköping på tisdagsmorgonen.
Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken har förtroende för att trafikföretagen gör rätt bedömningar när de ställer in exempelvis skolskjutsar: "Ingen kan trumfa över en förare som säger nej till att köra på grund av väglaget", säger han.
Han uttalar sig generellt om dubbdäck:
– På is är dubbdäck det allra bästa, på asfalt är det sämre. De trafikföretag som kör åt oss har trafiksäkerhetskrav, som oss alla andra. Vi ställer krav på att de ska utrusta fordonen, säger han.
Har ni i upphandling ställt krav om just dubbdäck?
– Jag vet inte det, säger han och uttalar sig generellt om trafiksäkerheten kring skolskjutsarna.
– Det är chaufförerna som får avgöra läget. Ingen kan trumfa över en förare som säger nej till att köra på grund av väglaget.
På Stångåbuss ger Stefan Wikström, koncernchef och vd besked. Företaget som kör skolskjutsar i Åtvidaberg följer de krav som ställts i upphandling:
– Vi har dubbfria vinterdäck. De är splitternya.
Men varför kör ni inte med dubbdäck?
– Vi har tunga fordon, jämfört med en personbil, och då slits dubben så fort att de inte skulle göra nytta.
Han säger att diskussioner om dubbdäck eller dubbfritt uppstår varje år, bland annat i media.
– Ni på Corren brukar höra av er om det.
Men hur mycket skulle dubbdäck slitas om skolskjutsarna kördes med dubbdäck?
– Det är svårt att säga. Det sliter inte när man kör på is, men när det är torrt och fint väglag så slits dubben mycket.
Stefan Wikström uttalar stort förtroende för företagets chaufförer.
– Det är förare och arbetsledare som gör bedömningen om det är säkrare att inte åka än att åka och riskera att vi blir sittande eller liggandes. Vi är proffs på det här, säger han.
Dubbdäck eller dubbfritt? Frågan återkommer. Stefan Wikström på Stångåbuss ger sitt svar på varför skolskjutsarna körs med dubbfria vinterdäck.
Men ishalka råder varken Stångåbuss, kommunen eller Östgötatrafiken över.
– Det var extremt runt Åtvidaberg förra året, säger Stefan Wikström.
Ann-Sofie Johansson instämmer och bedömer att barnens skolskjuts ställdes in omkring tio dagar.
På vägnätet finns olika väghållare; kommunen, Trafikverket och enskilda samfälligheter, påpekar Mattias Näsström på Östgötatrafiken.
– Vi är beroende av bra halkbekämpning och brukar ha möten med kommunen och Trafikverket, där vi påtalar sträckor där det brukar vara problem, säger han.
När Corren talar med Kristina Andersson på tisdagens förmiddag har hon redan varit i kontakt med Trafikverket om halkbekämpning.
– Tyvärr har vi vägar som inte är så stora och prioriterade. Men jag fick svar från Trafikverket att det skulle rapporteras ut att vägar behöver skrapas. Förhoppningsvis gör det någon nytta, säger hon.