Inte krut som sprängde sönder kruthuset i Bersbo

Vad är det som döljer sig under ett stort plasttält mitt i skogen i gruvbyn Bersbo?

Här inne under en kraftig plastduk döljer sig Bersbo kruthus. Det antas vara byggt under 1850-talet och användes fram till sekelskiftet 1900.

Här inne under en kraftig plastduk döljer sig Bersbo kruthus. Det antas vara byggt under 1850-talet och användes fram till sekelskiftet 1900.

Foto: Lotta Willsäter

Åtvidaberg2021-01-06 20:00

Uppe på en kulle i utkanten av det gamla gruvsamhället har något klätts in i byggställningar och plast.  Marcus Rudenmo från Åtvidabergs byggservice beskriver känslan av det som finns innanför och slänger sig med ett engelskt uttryck: 

– One of a kind. En upplevelse jag aldrig kommer att få igen, säger han och lirkar upp en öppning i tältet. 

undefined
Kruthuset har varit tillhåll under många år. Klotter redan från 1800-talet finns inritat i putsen, men har också tillkommit senare med moderna metoder som sprayfärg.

Han fortsätter in i tältet. Kollegan och muraren Jimmy Svensson låser upp en rostig plåtdörr, vackert välvd upptill och med kraftiga nitar i plåten där någon sprayat texten "Bersbo för ever".

Ännu en plåtdörr finns innanför den första. Den glider upp och blottar ett rum med putsade väggar och välvt tak. 

undefined
Marcus Rudenmo och Jimmy Svensson lyser upp valet inne i kruthuset. Carina Jarhall och Mikael Widergren kikar in.

Här förvarades krut under Bersbos storhetstid och fram till sekelskiftet 1900. 

– Vi tror att kruthuset är från 1850-talet. Man byggde det i utkanten av byn av säkerhetsskäl, säger Carina Jarhall, ordförande i föreningen Bersbo Koppargruvor som undan för undan räddar gamla byggnader i byn.

Kruthuset har klarat att ge rum för explosivt krut, men frostens sprängningar har satt spår. På den ena långsidan buktade ytterväggen och teglet var som söndersprängt. 

undefined
Jimmy Svensson visar en bild på väggen som den såg ut när han började restaurera den.

Föreningen Bersbo Koppargruvor sökte och fick via länsstyrelsen bidrag för en första etapp av en antikvarisk återuppbyggnad. Baroniet Adelswärd som äger byggnaden har också bidragit. 

Arbetet inleddes i oktober med markarbeten; en väg anlades och marken runt kruthuset röjdes fram innan huset täcktes. 

Den som ska restaurera på gamla byggnader stöter alltid på problem. Här gällde det tegel, ett slags stortegel till krönlisten som visade sig vara omöjligt att köpa i en viss form. 

– Jag har fått såga och hugga tegel för hand istället. Det blev 194 stenar, säger Jimmy Svensson. 

undefined
En originalsten till krönlisten vilar på nya. Det gick inte att köpa färdiggjutet stortegel med den formen. Istället fick muraren Jimmy Svensson hugga ut 194 stenar för hand.

Han har ett genuint intresse av byggnadsvård och mureri. En del av hantverket är att bevara det som går. 

– Jag återanvänder så mycket som möjligt. 

undefined
Jimmy Svensson är mån om att ta tillvara på det gamla teglet och att återskapa den gamla krönlisten under taket.

Under januari beräknas arbetet med den första etappen vara klar. Då ska väggarna vara färdigmurade och nya takstolar på plats. I den andra etappen ingår nytt plåttak, puts och yttre rödfärgning. Föreningen väntar på besked om ytterligare bidrag, men söker också privata sponsorer. 

Vad ska ni ha kruthuset till när det är klart?

– Vi är öppna för idéer. Kanske teater här utanför om livet i Bersbo?, säger Carina Jarhall och filosoferar kring värdet av att restaurera kulturbyggnader.

undefined
Husen behövs för att göra berättelserna om dem levande, menar Carina Jarhall, ordförande i föreningen Bersbo Koppargruvor som undan för undan räddar byggnader i byn.

– Husen blir en helhet med berättelserna och historierna om dem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!