Magdalena Hillström, forskare vid tvärvetenskapliga Tema kultur och samhälle vid Linköpings universitet sitter under tisdagen i forskarrummet på Brukskultur Åtvidaberg. Intill sig på en vagn har hon några kilo arkiverad kyrkohistoria, allt hämtat ur Kopparverkets och Facits arkivsamlingar som är en betydande del av Brukskulturs samlade arkiv.
Hon vänder gulnade handskrivna papper från 1800-talet och maskinskrivna florstunna blad från 1900-talet. Här finns skisser, protokoll, brev, utlåtanden och tidningsartiklar.
– Jag gör på uppdrag av Riksantikvarieämbetet en delstudie om övertaliga kyrkor, återanvändning och nya bruk. Och om vad kyrkoantikvariskt ersättning betyder i situationer som i Åtvidaberg. En förutsättning för bevarande av en tvåkyrko-ordning är att det finns resurser, säger Magdalena Hillström.
Åtvidaberg är unikt med sina två kyrkor intill varandra. Den Nya kyrkan, som senare fick namnet Stora kyrkan, skulle ersätta den Gamla kyrkan.
Så blev det inte. Det fanns inskrivet i kontrakt att den gamla skulle rivas när den nya var klar 1885.
– Det blev ändrat, den gamla satte delvis i ruiner. Man kunde inte riktigt göra sig kvitt den gamla kyrkan. Man har egentligen aldrig släppt taget om någon av kyrkorna, säger Magdalena Hillström och berättar om en kyrkoherde som i skrift grubblar över en ordning med två kyrkor, men också om familjen Adelswärds senare Elof Ericssons betydelse för kyrkorna.
Grubblet har fortsatt ända till vår samtid. Nyligen trädde en lättad kyrkonämndsordförande fram efter ett stort beslut att renovera den stora kyrkan invändigt inför en återöppning.
Magdalena Hillström lägger inga värderingar eller kritik vid de beslut Åtvids församling fattat.
– Församlingen har inte haft en lätt fråga, dansen mellan de båda kyrkorna har varat i mer än 100 år och varit en svår fråga lika länge, säger hon och uppger att hennes studie kommer användas i större sammanhang kopplade till kyrkoantikvariska ersättningar.
Sökandet i arkiven beskriver hon som en skattjakt, präglad av lusten att upptäcka. Roy Andersson, som är arkivansvarig inom Brukskultur delar känslan.
För Brukskultur är arkiven basen i verksamheten. Akademiker, hobbyforskare, släktforskare, skolelever och museer söker och får svar.
– Det är inte bara av lokalt intresse. Våra arkiv servar intressen på många nivåer och är grunden för flera böcker och våra mer publika arrangemang, säger Roy Andersson.