En artikel i tidningen om besparingar inom äldreomsorgen fick Ann Svensson att reagera.
– Jag läste att desserterna skulle dras in i veckorna och tänkte att det får vara nog. Jag tycker inte vi ska göra så mot de som byggt upp samhället, säger Ann Svensson som månar om de äldre och engagerat sig för äldre under pandemin.
Hon har tagit illa vid sig av hur coronautbrottet drabbat äldre med bland annat besöksförbud till boenden, isolering och ensamhet.
– Jag tycker så synd om dem och jag tycker att vi alla kan ställa upp och göra mer för våra gamla.
Hon skrev inlägg på Facebook och Instagram och drog igång en insamling bland vänner och bekanta.
– Jag ville samla ihop till bakelser åt alla som bor på Kopparsvanen, Björkbacken och Rosengården.
Gensvaret räckte till. Insamlade pengar räckte till bakelser åt alla inom särskilt boende.
– Det var närmare 30 personer som ställde upp med bidrag, från 20 kronor till 300.
På fredagen hämtade Ann Svensson bakelserna på Linds i Åtvidaberg, där platschefen Sandra Lindander berättade vad nationaldagsbakelsen består av:
– Jordgubbsmousse, vaniljkräm, jordgubbssylt, sockerkaksbotten, grädde med en jordgubbe och svensk flagga på toppen. Den är len och fin.
Med bilen fulllastad av godsaker åkte Ann Svensson för att leverera bakverken till fredagens eftermiddagsfika.
Birgitta Perälä och Birgit Palm som jobbar på varsin avdelning på Rosengården tog med glädje emot de kartonger som skulle till deras avdelningar.
– Det kommer att uppskattas. Våra gamla behöver ha det lite extra gott i dessa tider.
Ann Svensson vill göra mer för de äldre och planerar redan en ny insamling, denna gång till tårtor på midsommarafton. För henne är det en självklarhet att bidra.
– Jag skulle önska att fler gör något. Vi behöver hjälpas åt att göra något de äldre. De är värda det.
Birgitta Perälä instämmer. Hon önskar mer av musik och underhållning vid avdelningarna.
– Det skulle vara fint om någon kunde komma hit och spela och sjunga vid våra balkonger. De gamla behöver piggas upp.
Ann Svensson uppmanar nu åtvidabergare att ställa upp mer. Själv säger hon att hennes insats känns gott i hjärtat och att hon personligen mår bra av att hjälpa till.
– Jag har också fått fin och positiv respons från personal på alla boenden. Fast på två avdelningar trodde de först att jag skojade när jag ringde och sa vad jag ville.