16-åriga Hilda Rehn har under hela sin uppväxt älskat att sjunga. Musiken har legat henne varmt och hjärtat så länge hon kan minnas.
– Jag kommer ihåg när jag var sex år och skrev i min dagbok om hur magiskt det är att sjunga. På rasterna i skolan kunde jag gå iväg från alla och sätta mig på en sten helt själv bara för att sjunga.
– Det är känslan jag får av musik som är så speciell, det känns bara så rätt. Jag älskar att uttrycka mina känslor genom ljud och melodier. Det prickar rätt så mycket mer än vad ord kan.
Idag går Hilda första året på estetprogrammet på Folkungaskolan i Linköping med musikinriktning, sång är hennes huvudinstrument. Redan i högstadiet följde hon sin passion och började på Folkungaskolans musikprogram. Härifrån har hon väldigt många fina minnen.
– Innan jag började högstadiet tyckte många det var jobbigt att jag gick runt och sjöng hela tiden. Men det blev naturligt när jag väl började på musiklinjen, här kan vi sjunga med varandra och lägga stämmor i korridorerna, berättar Hilda med ett leende.
Folkungaskolan var inget självklart val. Det var laddade känslor för en blivande sjundeklassare att välja en helt ny skola tre mil bort från sina bästa vänner. Men idag är Hilda väldigt nöjd att hon bestämde sig för att välja den tuffare vägen.
– Jag har träffat mina bästa vänner genom det här. Det är så kul att ha ett gemensamt intresse. Stämningen på Folkungaskolan är något speciellt och konserterna vi har haft har varit så mäktiga.
"Kom i form"-konserten i Adelsnäs är ett uppträdande Hilda tydligt kommer ihåg. Flera hundra Åtvidabergsbor fick höra henne sjunga "Goliat" och "Utan dina andetag". Medverkan i Corren efteråt var något då 12-åriga Hilda tyckte var väldigt coolt.
Nervositeten inför uppträdanden är något som har kommit smygande i takt med åren. Hilda berättar att hon bara för något år sedan blev mer inbunden och blyg, vilket satte käppar i hjulen.
– Tanken att synas och höras var jätteläskig, därför visste jag inte om jag ville hålla på med musik längre. Det handlar i grund och botten om att jag bryr mig för mycket om vad andra ska tycka.
Men i fjol utmanade hon sina tankar och började producera och skriva egen musik. Scenskräcken vill hon fortsätta öva bort, det är ett mål under gymnasietiden. I år hoppas hon kunna släppa sin första EP.
– Efter gymnasiet skulle jag vilja kötta på själv och skriva och släppa eget för att på så sätt komma in i musikbranschen.