Kenneth Winroth är kommunekolog i Åtvidabergs kommun. Han berättar att kommunen kunde upplåta området Åtvidaberg 4:1 för återvätning.
Återvätning innebär att tidigare grävda diken fylls igen, till exempel genom så kallad "pluggning".
Men intresset för metoden är lågt i hela Sverige, säger skogskonsulent Kerstin Frid på Skogsstyrelsen.
– En del av hindren för att återställa våtmarker är juridiska och byråkratiska. Ett system av diken kan ägas av flera olika dikesföretag där alla måste komma överens för att igenpluggningen ska bli av, säger hon.
Det kan också handla om att skogsägare vill vänta med pluggningen tills skogen är mogen att avverkas, eller om en rädsla för att förlora odlingsmark.
Området i Hallaholm som ska återvätas ägs av kommunen.
– Vi blev kontaktade av Skogsstyrelsen som undrade hur vi såg på återvätning av det här området, och om vi kunde upplåta marken, säger Kenneth Winroth som är kommunekolog i Åtvidabergs kommun.
Torv innehåller stora mängder kol. Det tar lång tid för torvmarker att bildas då material från döda växter behöver väta och syrefattiga förhållanden för att byggas upp. Om marken dräneras, det vill säga att diken grävs för att leda bort oönskat grundvatten eller ytvatten från ett område, syresätts det organiska materialet och börjar brytas ned.
För att minska utsläppen från de dränerade torvmarkerna är återvätning en rekommenderad metod. Dikespluggar kan bestå av exempelvis torv och kapade trädstammar som täpper igen diket och därmed höjer grundvattennivån i marken.
– Man börjar med att sätta en träpalissad. Sedan täcker man med torv, berättar Kerstin Frid.
Så här kan det se ut när Skogsstyrelsen återväter marker.
I Sverige rapporteras ett årligt utsläpp på ca 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter från dränerad torvmark. Koldioxidekvivalenter är ett mått som används för att kunna jämföra olika gasers potentiella klimatpåverkan i relation till motsvarande mängd koldioxid.
– Så främst genomförs återvätning för klimatnyttans skull. Men det ökar också den biologiska mångfalden. Och skulle det börja brinna så brinner det mindre. Det kan pyra länge i torv, säger Kerstin Frid.
Metan är en kraftig växthusgas som släpps ut från våtmarker när organiskt material bryts ner. Men även inräknat metanutsläppen så lagrar en orörd våtmark mer växthusgaser än den släpper ut. När en torvmark dräneras övergår marken generellt från att binda in kol till att släppa ut koldioxid till atmosfären.
"Kanske måste vi fälla några träd för att komma fram till dikena", säger skogskonsultenten Kerstin Frid. (Observera att bilden inte visar området Åtvidaberg 4:1 vid Hallaholm.)
Kommunen och Skogsstyrelsen är överens om att återvätningen kan påbörjas. Skogsstyrelsen har lämnat en anmälan om vattenverksamhet i Hallaholm till Länsstyrelsen.
För ytor större än fem hektar måste en ansökan om vattenverksamhet lämnas in. Ytor mindre än så behöver bara anmälas, det vill säga att Skogsstyrelsen i detta fall anger den typ av åtgärd de vill genomföra. Anmälan ska också innehålla en beskrivning av den planerade verksamheten och syftet med den.
Kartor och tekniska beskrivningar ska medfölja anmälan, och våtmarken ska vara inritad i förhållande till sjöar, vattendrag, diken och så vidare.
Inlopp, utlopp och eventuella schaktmassors placering ska vara inritade på kartan.
En verksamhet eller åtgärd får påbörjas tidigast åtta veckor efter det att anmälan har gjorts till Länsstyrelsen.
– Eon har några ledningar där, så vi måste höra med dem om vad som funkar också, avslutar Kerstin Frid.