Tid. Fenomenet som är både konstant och varierande, I Vilebo utanför Åtvidaberg verkar den ha bromsat in. Hit når inte vårt konstant uppkopplade och ständigt nåbara samhälle. Navigeringen på telefonen försöker räkna ut en ny rutt när jag svänger av på fel väg. Men för att göra det behöver telefonen uppkoppling mot Internet. Först när jag kommer upp på en kulle lyckas den få koppla upp och tycker att jag ska vända ett par kilometer längre fram. För Roland och Lajla Sundin Hjalmarsson är bristen på uppkoppling både befriande och frustrerande.
– Man får inte vara något IT-freak direkt. Vi har en uppkopplingshastighet på ett par megabyte per sekund, när det inte är för mycket turister ute, inte för mycket regn och allt är optimalt, säger Roland med ett snett leende.
Deras mobila bredband går på det gamla NMT 450 nätet som har en bättre räckvidd än nyare tekniker. Mejl fungerar bra enligt Roland, men dagens strömmade media som videos på Youtube, filmer på Netflix eller musik via Spotify fungerar inte i Vilebo – eller slipper, beroende på hur en ser på saken.
Täckningskartan har tre färger; Grått för mycket god täckning, grönt för god och gult för bas. Och så finns det vita fläckar, som i Vilebo.
– Det är skönt ibland att inte behöva bli nådd hela tiden. Så det finns absolut fördelar också, säger Lajla som jobbar inom vården med dementa.
För henne är tystnaden i Vilebo mer värd än att ständigt vara uppkopplad.
– Omvärlden har faktiskt lite svårt att förstå. Till sist så kommer det väl ändå bli så att även landsbygden får bra mobilt bredband, för att stadsborna är så vana vid att ha det. Deras vanor gör att de måste ha bredband även på semestern, och då måste även landsbygden få det, säger Roland.
Allt var inte frid och fröjd med det gamla kopparnätet heller.
– Åskan slog ut telefon jämt, var enda gång det var åskade så följde den teleledningen hit, säger Lajla.
– Det slutade med att jag klippte linjen och satte ett jack ute på tomten med ett rejält jordspett. Så när åskan kom kunde jag dra ut jacket och säkra fastigheten, förklarar Roland.
Vilebo ligger i Kättilstad socken och hör till Kinda kommun, även om postadressen är Åtvidaberg.
– Alla kyrkor byggdes ganska nära Rimforsa, för där fanns de rika bönderna som betalade och bestämde var kyrkan skulle ligga. När sedan någon dött ända nere i Tolemåla så skulle ju de fraktas till kyrkan, ett par mil genom skogen. Då var man tvungen att byta hästar och då var det här ett ställe som de hade som "vilebo", berättar Roland.