De tre skalbaggarna till vänster är ekoxar, de två till höger läderbaggar.
Vi befinner oss i Hästenäs kyrkskog vid sjön Yxningen för att söka efter ekoxelarver.
Nicklas Jansson, biolog på Länsstyrelsen i Östergötland vet att de finns i det stora naturreservatets lövskogsdel.
– Man jag kan inte garantera att vi får se dem, säger han.
Ekoxen som är Europas största skalbagge behöver hjälp att överleva.
– Det är inte lätt att vara ekoxe i Sverige idag, säger Nicklas Jansson och pekar ut igenväxande landskap med barrskog och skogsplanteringar som det största hotet.
– Det blir för mörkt, tätt och kallt.
Mikael Burgman, som är länsstyrelsens reservatsförvaltare pekar med hela handen på motsatsen; en gles lövskog där ekarna slagit ut i ljust grönt.
– Det var alldeles igenväxt här innan. Vi har huggit ut barrträd.
Det har gynnat ekoxen. Nu får arten ytterligare hjälp genom ett EU-finansierat projekt. I 30 värdefulla ekområden i Östergötland, Blekinge och Kalmar genomförs åtgärder som gynnar ekar och de arter som är beroende av dem.
"Det är inte lätt att vara ekoxe i dagens Sverige", säger Nicklas Jansson, biolog vid Länsstyrelsen i Östergötland.
– Vi har nu ekoxekomposter i sex naturreservat i Östergötland, berättar Nicklas Jansson när vi kommit fram till en av flera av dessa komposter i Hästenäs.
– Ett eldorado för ekoxar utbrister han.
Här bland lövstockar, främst ek, täckta med lövflis och jord får ekoxehonan goda förutsättningar att lägga sin ägg. Hon tuggar död ved till en gröt, där äggen släpps.
Naturen är snillrik. Honan bär på svampsporer som hon skaver av sig. Av dessa bildas svampar som bryter ner ved, vilket i sin tur gynnar larverna.
– Larven käkar död ved i fyra-fem år, innan den gör en kokong och förpuppar sig.
Nicklas Jansson visar en ekoxekokong. Här har en larv förpuppat sig till en färdig ekoxe.
Mikael Burgman och Nicklas Jansson letar efter ekoxelarver i en av ekoxekomposterna i Hästenäs. Det syns spår av larver, men några larver syns inte till.
Med en hacka lyfter Mikael Burgman försiktigt på en stock i ytterkant av komposten. Nicklas Jansson drar handen försiktigt över jorden.
Det finns spår av ekoxelarver, som kraftiga gångar, i stocken. Men några vita tjocka larver, stora som tummar och med mörka huvuden syns inte till.
Vid en första uppföljning och inventering i projektet i april-maj i år hittades ekoxelarver i flera komposter.
– Vi ser att det fungerar och vi har kunnat se larver, säger Nicklas Jansson.
Mikael Burgman vill inspirera till fler ekoxekomposter, gärna i trädgårdar i områden där det finns ekoxe.
Mikael Burgman, reservatsförvaltare slår ett slag för fler ekoxekomposter. "Har man trädgård i ett område med ekoxe, så kan man bygga en egen kompost åt dem".
– Man kan lägga död ved, flis och jord i en hög. Vi har alla ett ansvar, säger han.
Den som vill se ekoxe får vänta till kvällen. De väldiga skalbaggarna är som mest aktiva när det börjar skymma.