Det är i en motion till fullmäktige som Joel Edoff lyfter frågan om Alléskolan. Här går idag elever från årskurs fyra till nio.
– Jag tycker att vi ska dela på mellanstadiet och högstadiet, säger Joel Edoff.
Varför?
– Det finns en stor oro över att ha fyror tillsammans med nior. Jag har pratat med föräldrar, barn och pedagoger om detta.
Han fortsätter:
– De som kommer till Alléskolan i fyran blir stora för fort. De vågar inte leka. De känner sig otrygga.
I sin motion nämner han problem med hemmasittande elever och droger. Vidare skriver han i motionen att "elevernas självkänsla och självförtroende dalar". Det visar undersökningar, påpekar han och tillägger att eleverna jämfört med övriga riket "ligger en bit efter".
– Föräldrar pratar om att det är otryggt för de yngre.
Joel Edoff sitter i kommunstyrelsen och i utbildningsutskottet. Han har under hösten också vikarierat som lärare för att "komma ut i verkligheten".
– Jag ägnar mig inte åt politik när jag jobbar, men personal har sökt upp mig på raster. Det kommer också fram folk när jag är på Willys och handlar, säger han och menar att den bild han fått talar för en ny skolorganisation.
– Vi vill se att studiero prioriteras medan skolk, stök och otrygghet motarbetas.
Hur vill du att skolorganisationen ska se ut framöver?
– En 7–9 -skola och en F–6-skola (förskoleklass till årskurs sex). Jag tror att det skulle öka elevernas resultat.
Konkret föreslår Joel Edoff att förutsättningarna för en sådan organisation ska utredas.
Är det möjligt att göra om Åtvidabergs båda grundskolor; Alléskolan och Centralskolan (F-3), så de passar din intention?
– Det är det jag vill veta. Om det skulle vara enkelt, då vill jag veta vad det kostar. Om inte, så måste vi relatera det till vad vi kan göra för våra elever istället.
Kommunens utbildningschef Karl Johan Sjödin kommer sannolikt att få motionen på sitt bord. Utan att låsa sig vid ett ställningstagande säger han att det kan finnas både för- och nackdelar med skolor med både mellan- och högstadium.
– Vi behöver titta på den senaste forskningen och se på de lokala förutsättningarna, säger han.
Någon enkla svar räknar han inte med. Ett exempel:
– Jag ser inte att vi kan flytta ut högstadiet från Alléskolan. Det är 15 klasser och ett 50-tal pedagoger som skulle behöva vara någon annanstans.
Ett lokalförsörjningsprogram för skolorna antogs för drygt ett år sedan och gäller fram till år 2030. I det framkommer inte behov av helt nya skolor.
Det påtalar Jenny Enerby (S), ordförande i utbildningsutskottet.
– Vi behöver bygga nya lokaler efter branden på Alléskolan. Och ersätta eftersatta lokaler i Grebo skola.
Hon har bara hastigt tagit del av KD:s motion.
– Jag har inga svar idag, säger hon, men tillägger att hon med intresse ser fram emot en utredning.
På förhand bedömer hon att det kan bli svårt att av rent lokalmässiga skäl separera 4-6 från 7-9 på Alléskolan.
– Då blir frågan var F-6 ska vara. Det finns inte plats på ett ställe.
Har du någon uppfattning om yngre elever känner sig otrygga på Alléskolan?
– En del barn tycker att miljön blir för stor och att det är svårt med äldre elever, men ibland kan spannet mellan elever i fyra och sexan också vara stort. Vi behöver göra insatser runt barn som känner sig otrygga, oavsett hur skolan är uppdelad.