Ett samtal med 39-årige Mattias Lundberg, som vuxit upp i Kinda och Åtvidaberg, blir långt och inspirerande. Han har mycket att berätta om musikhistoria, urgamla noter och kompositörer. Stickspåren är som taggarna på en igelkott – oändliga!
Visste ni detta till exempel?
Att Erik Drake, som levde på Föllingsö i Kinda under 1700-talet hade kontakt med Beethoven?
Att Johan Agrell som levde i början av 1700-talet komponerade ett stycke som den unge Mozart och dennes syster fick traggla som barn?
Att Lars Wivallius under 1600-talet hade ett livsöde som får de mest omsusade samtida artister att blekna i jämförelse?
Mattias Lundberg berättar. Det roar och lockar. Inte minst till lyssning av den poddserie, där Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg, ger sig i kast med ”Den svenska musikhistorien”.
I dag släpps det elfte av 32 avsnitt som går från forntid till 1800-talet. Mattias Lundberg är en modern folkbildare, lättlyssnad och fylld med humor.
– Idén med programmet är att vi ska ha kunniga människor som gäster och att programmet ska ha ett underhållningsvärde.
Musikhistoria lockar förstås en man som började sin musikaliska bana som orgelelev till Ingemar Ericsson i Åtvids församling och senare blev kantor, men spårade in på tidig musikhistoria och doktorerade i Liverpool 2007.
Vad har vi andra för glädje av musikhistoria?
– För att veta vad våra anfäder lyssnat på. För att förstå andra människors tankevärldar. För att veta varför det blev som det blev med musiken. I dag ger musiken guldkant. Historiskt har det varit mera centralt.
Lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4788